Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ställ ut armeniern! En berättelse från Österlandet af Sophie Elkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bildad man, med en egendomlig tjusningskraft öfver allt
hvad han sade och gjorde. Den vackra Maria satt tyst
och hörde på dem. Hon tog ej sin strålande blick bort
från doktorn, men hon höll broderns hand i sin och förde
den allt som oftast upp mot sina läppar och kysste den.
Sent omsider bjödo de båda syskonen godnatt åt
doktor Ben Assad, som länge gick fram och åter på
terrassen och lät sig bestrålas af månljuset och
stjärne-glansen. Men han tänkte hvarken på måne- eller stjärnors
sken. Han såg blott ett par underfulla, strålande,
bedjande kvinnoögon.
När herr Waldmeyer följande morgon återvände från
Asfurieh och trädde in i sitt rum på hotellet, fann han
Carabis där före sig. Men icke den älskvärda
sällskapsmänniskan, icke den genialiske unge mannen, utan den af
skräck och syner besatte.
Carabis gick fram och tillbaka i rummet, ifrigt
fäktan-de med de skälfvande händerna och oupphörligt mumlande
otydliga ord, medan ögonen stirrade på något osynligt,
oändligt fasansfullt. Det blixtrade till i herr Waldmeyers
kloka ögon, när han såg detta, ty herr Waldmeyer hörde
till de människor, som ovillkorligen vilja ha rätt gent emot
alla och i allt, och när han nu, i motsats till doktorn,
påstått att greken ej vore vansinnig, utan hade ett brott på
sitt samvete,rmåste han ha bekräftelse härpå för att
öfver-tyga doktorn. Och det föreföll honom, som om detta
oförmodade besök ej kunde betyda annat än att han på
ett eller annat sätt skulle få rätt.
Men [herr Waldmeyer låtsade ej om sin besynnerlige
gäst, utan sysslade helt lugnt med att hänga undan
ridmantel, hatt och ridspö, hvarefter han ur sina många
rymliga rockfickor drog upp några paket, som han medfört
från Asfurieh och uppradade dem på bordet. Han gjorde
6. — Svea 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
