Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till en Frödingskaraktäristik af Lennart Hennings. Med ett antal okända dikter af Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blott en nutida smed, hvilken smider en plog,
det var intet mot makternas fejd,
det var dröm, det är endast en vanlig skog,
blott en skog i en fredlig nejd.
Då reste sig smeden, hans växt blef hög
och gestalten blef ädel och rak
och den väldiga armen med hammaren flög
öfver skuldran mot smidjans tak.
Och då såg jag den mäktige alfens drag,
det var Völund, var Ivaldes son,
och tungt som ett fjäll föll hammarens slag
och som åskan var slagets dån.
Han har smidt som en träl under tusen år,
men han smider på hämndens svärd,
som skall härja när striden om Asgård står
genom gudarnas fallande värld.
När jag vände mig om, var ej skogen sig lik,
ty den var som ett järnsmidt hus,
och det var som jag gick i en mörk fabrik
bland de hvälfvande hjulens brus.
Och det rasslade hvasst liksom svärd mot dolk
och likt sot tycktes väggar och hvalf,
och jag gick ibland mörkt och förbittradt folk
och det väldiga huset skalf.
(21 maj 1892.)
Från samma år förskrifver sig dikten »Uppror», som
återigen är knuten vid den grekiska myten, men hvars
hänsyftning likaledes bär fram till nutiden och våra egna
förhållanden, och är typisk för Fröding i hela sin
tanke-gång:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
