Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I hemmets skog. Dikt af E. N. Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af skyarnas flock, som seglar
på fästets blånande rand,
i tjärnarnas svarta speglar
reflexer skymta ibland.
Jag drager upp emot heden,
där ljungens rödaste blom
har skänkt åt den karga leden
sin skimrande rikedom,
och hunnen fram vill jag stanna
att känna i vindens fläkt
en smekning svalka min panna
af vildmarkens andedräkt.
Så trött jag är vid att vandra
de utnötta vägars spår,
som trampas af tusen andra
beständigt från år till år,
men här, där jag världen finner
så spirande ung och ny,
det lifsmod jag återvinner,
som ofta tycktes mig fly.
Och medan i fjärran stiger
en rök från svedjornas brand,
som bådar, hur åbon viger
åt odlingen nya land,
föryngrad inom mig vaknar
den kärlek jag innerst när
till dig, du nejd, som jag saknar,
hvart än min kosa mig bär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
