Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spelarne. Historiett af Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han då han bredde ut dem på bordet och strök in
sin vinst.
Det hade samlats åskådare kring spelbordet. Från
alla håll stirrade vidöppna ögon på de fyra damerna,
som oberörda* af allt luktade på sina stiliserade
blommor. Mannen med vaxansiktet besvarade stelt deras
stela leenden.
»Ja,» sade han slutligen, »poker är ett mycket
egendomligt spel.»
»Är det egentligen ett intelligensspel,» undrade en
af de kringstående, »eller är det hasard?»
Den gamle bankiren svarade:
»Det är ett intelligensspel, om man vinner; men
när man förlorar är det grof hasard.»
Vaxansiktet nickade instämmande.
Det var tomt på bordet framför honom. Han
hade förlorat hela sin vinst.
Han såg på sin klocka.
»Hon är inte tolf än,» sade han. »Har ni
någonting emot att fortsätta ännu en halftimme?»
Hans röst lät litet torr.
»Han glömmer att vi äro du,» tänkte Glas. »Han
har alltså ändå varit i spänning.»
Glas ville egentligen helst sluta. Han ville inte
förlora sin vinst, och han ville inte heller vinna mera.
Det måste vara måtta med allt. Men det gick ju inte
an att neka revanche. Han dolde ofullständigt en
mycket tydlig och afsiktlig gäspning och började ge
på nytt. Då han tog upp sina kort, hade han åter
fyra damer. Det for en rysning igenom honom. Han
greps af en plötslig visshet om att den dam som han
älskade i detta ögonblick bedrog honom, eftersom han
för första gången i sitt lif hade tur i spel, och en så
onaturlig tur. Men det nya i detta hade helt och hållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
