Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankor och grodor. Kuriosa hos våra författare af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara en språkregulator, som arbetade på språkets utveckling
och uttryckssättets konsolidering, och för denna
begynnelsetid af akademiens verksamhet är det rent språkliga dess
nästan förnämsta synmål. Den man, som står som
inbegreppet af gustavianernas form- och innehållsideal,
Leopold, formulerade sitt tidehvarfs och sin konstriktnings
kraf i sin lätta, skarpa och snustorra stil på följande sätt:
»Smaken är konsten att ej fela. Smakens ovillkorliga
fordringar med af seende pä Stylens renhet äro 1:0 språkets
rätt-skrifning till ordbruk, ordställning och uttryckens värdighet 2:0
tankarnas redbarhet, deras fullkomliga bestämning, deras ljusa
och osammantrasslade gång till ett visst sluteligt syftemål 3:0
bildernas behörighet, inbördes omotstridighet, mättade bruk,
outsirade framställning och klarhet för inbillningen 4:0 vändningarnas
naturlighet och lediga rörelser, utan tvungna motsvarigheter och
pinande konstställningar.
Mycket af detta är sant, alldeles sant och tyvärr ännu
i hög grad önskemål som det återstår att få fyllda. Man
kan inte annat än önska, att Leopold själf strängare fyllt
»smakens ovillkorliga fordringar med afseende på Stylens
renhet», ty hur partiskt vår litteraturhistoria än handskats
med honom och hans parti, kan det inte nekas, att Leopolds
dikter ofta ha ett tvunget och dunkelt språk, som med
sin gallicism är ännu mindre möjligt att njuta och förstå än
Atterboms tyskerier. Redan Lorenzo Hammarsköld sade
sanningens ord om den i sorgespelet Oden uttryckta
förhoppningen att kunna
lena hatets frö ur klippan af hans bröst
och ännu flera Leopoldska uttryck framdrogos af Atterbom.
Den vittra striden mellan gustavianer och nyromantiker
bestod bland annat i ett förbittradt krig om uttryckssätten.
Nyromantiken kom stormande in med nya stilideal, men
gustavianerna lefde kvar och stredo för sitt förnuft och
sin språklära med både ilska och försmädelse. Atterbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
