Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankor och grodor. Kuriosa hos våra författare af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framträdande, då det gäller bilder. Som bekant
öfver-flödar vårt uttryckssätt af bilder och två tredjedelar af all
språklig förändring är historia om bilder. En ny bild
blir snart utsliten och måste bytas ut af en annan —
bilder nötas fortare än det öfriga frasförrådet. Vid sidan
af den större verkan, som nyheten i en bild gifver, står
emellertid den ökade skörheten, i det att det ohörda i den
orsakar större skeptisism och skärpa vid dess mottagande.
Den nya bilden har således större möjligheter både
till godt och ondt. Det är ofta en lek med elden, detta
bildval; det innebär både skaldens styrka och hans svaghet.
Man märker så väl skillnaden mellan snillet och–-de
öfriga just vid ett studium af bildernas psykologi. Snillet
kan öfverdrifva och genom ytterlig ensidighet begå hemska
ogärningar, men nästan alltid är det sammanhang,
organiskhet, subjektiv enhet i dess metaforiska skapelsevärld —
tillfälliga förirringar oräknade. Medan det däremot ofta
visar sig, att i den poesiförfattande amatörens alster träffas
det mest nedslående osammanhang: hela strofer, hela
bild-komplexer liksom falla sönder i döda bitar, när man petar
på hopfogningen. Just med hänsyn till vår svenska böjelse
för att vara retoriska, är det ganska beklagligt, att så
godt som all kritisk uppfostran i den vägen saknats, och
att litterär partibildning så uteslutande fått afgöra
ställningen för och emot de individuella skaldespråken.
Vid porten till obegriplighetens rike, om inte
innanför den, står den samling katakreser, med hvilka Topelius
i en festdikt för finska konstnärsgillet i bild skildrade hur
romantiken i konsten vardt realism:
Den mjuka penseln, bytt mot vandringsstafven>
skr ej kvitton uti lifvets hushållsbok.
Då fruntimmersskolan i Helsingfors firade
tjugufem-årsdagen af sin tillvaro, uttryckte Topelius på följande sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
