Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnstjerne Björnson af Carl Rupert Nyblom. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norska kungakrönikan byggda scendiktning, som han
nu närmast kastade sin kärlek på. Härunder hade han
gift sig 1858, och 1860 drog han med sin hustru och
sin förstfödde son Björn söderut till Tyrolen och Italien,
där han under 1861 slog sig ned i Rom.
Det var där, i Rom, vi träffades för andra gången
i lifvet, då jag anlände dit i början af 1862.
Skandinaviska föreningen florerade då, och de tre nordiska
folkens representanter, konstnärer, litterata
personligheter och resande landsmän sammanträffade där till
dagligt samlif samt emellanåt till »generalförsamling», ett
slags skandinaviskt parlament, under officiell ledning
af gamle konsul Bravo. Han var just icke den härskare
öfver de tre rikenas fria individer, som Björnson »likte».
Det var ej sällan »kongen i aandens rige»
sammanstötte med den lagliga ordföranden i föreningen vid
dessa allmänna sammanträden. Vi andra lade ingen
vikt vid detta, ty vi hade mest roligt däråt. För öfrigt
deltog Björnson i alla gillen till afsked af mera
framstående medlemmar, som lämnade Rom, höll briljanta
tal, var älskvärd och tillgänglig, när icke hans hälsa
var i olag, och det var den emellanåt under de ibland
rätt kalla vinterdagarna. Han hade då slutat »Kung
Svere» och var nu sysselsatt att skrifva på »Sigurd
Slembe». Det berättades i Rom, att Björnson, som
plågades af kölden, satt och skref på sitt drama, insvept
i en väldig skinnpäls. I föreningen hörde jag honom
för öfrigt föredraga »Faderen» och »En farlig friing»
på det sätt, som endast hän kunde göra det. Af skåltal
minnes jag ett, som var märkligt. Det gällde en norsk
»Stril» (fiskarbonde från trakten af Bergen). Han hade
i sin ungdom utflyttat till Amerika och där förtjänat
pengar. Nu var han sjuklig och kom till Europa för
att friska upp sig. Han fick ett ypperligt tal af Björnson,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
