Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor, med 8 porträtt - Gustaf Nyblæus, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen blifver soldat, som ej såsom värnpliktig ådagalagt
sig äga fallenhet, för tjänsten, och aflönas på tidsenligt sätt,
sedan rustnings- och roterings-besvären, i sammanhang med
grundskatterna, blifvit afskaffade.» Den aktiva fältstyrkan
upptogs till 80,000 man. Detta var ett öfvergångsförslag.
Ett års öfning.för beväringen var hans slutmål, med
förminskad stamtrupp i proportion till värnpliktshärens ökning.
Samtidigt uppträdde Nyblaeus i tidningspressen mot det
preussiska värnpliktssystemet »såsom för djupt ingripande
i den personliga friheten och därigenom stridande mot
civilisationens innersta väsen ...»
Så kom då debatten. Utskottet afstyrkte det kungl.
förslaget och gaf själf ett annat, som »åtföljdes af lika
många reservationer, som det fanns personer i utskottet».
Nyblaeus talade varmt, men framlade ej sitt förslag. Då
många sedan påstodo, att han bort göra det, lämnade han
det åt Toll, som ock upptog det som sitt och framställde
det med några af Nyblasus icke kända ändringar och
uteslutningar, hvarigenom det upphörde att vara ett
öfvergångsförslag — och så vardt det af kammaren antaget, med
107 röster mot 72. Men Nyblaeus — reserverade sig
mot beslutet, med anledning af de ändringar förslaget
undergått, sedan han däruti instämt. Denna reservation
kostade Nyblaeus många hårda omdömen, hvilka aldrig
upphörde att gräma honom. Men hans jämnmod rubbade
de icke, och, ehuru icke återvald i riksdagen, fortfor han
att taga del i pressens strid om härordningen, alltid mån
om bevarandet af en stamtrupp. »Man får hoppas att den
skall ombildas, men icke försvinna», skrifver han 1889;
befäl och underbefäl vore åtminstone alltid att som
stamtrupp påräkna, om äfven manskapet icke skulle erhålla
sådan, när värnpliktshären hunnit in i de preussiska fotspåren.
»Stockholms Fäktklubb» stiftades 1876 under Nyblaeus’
ledning, Stockholms gymnastikförening ägnade han varma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
