Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Napoleon III. Dikt af K. G. Ossian-Nilsson - Phocas. Berättelse af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detsamma det hviskar, detsamma,
hvar gång som jag synar profilen:
en rhetor, som blott kunde stamma,
en sårad, som blott kunde le —
en Hamlet som kung åt barbarer,
en Caesar, som saknade stilen
hos sträfva och starka Caesarer —
en människa dräpt af en skugga,
af skuggan af Caesars idé.
K. G. Ossian-Nilsson.
PHOCAS.
Dhocas bodde ett godt stycke utanför Sinopes murar i en
* trädgård, som han ärft för längesedan, och som var just
lagom stor för honom att sköta ensam. Den tog hela
hans dag i anspråk från soluppgång till solnedgång.
Där var tusen ting att plocka med, fruktträd att
ympa, gallra och stöda, vinrankor att skära och binda upp
med rödbruna vidjegrenar mot den bästa solvärmen,
grönsaker att så och plantera, vattna och skugga, sniglar att
plocka bort och små risbål att tända, när frosten hotade
blomsprickningen om våren. Hvar kväll, när han slutat,,
var hans ansikte förnöjdt och leende, och hans rygg och
lemmar ömmade af trötthet.
Också sof han mycket godt, och all den växling,
hans lif bragte honom var årstidernas, men dessa gledo så.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
