Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor, med 8 porträtt - Robert von Kræmer, af Valfrid Spångberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med »rabulismen» var det icke så farligt, men
frihandlare var han, och det var komprometterande nog i Första
kammaren under tullhettans varmaste dagar. Och icke
endast i Första kammaren. Det protektionistiska Älfsborgs
läns landsting förnyade därför på denna grund icke hans
mandat 1894. Jämtlands läns landsting återgaf honom i
stället tre år senare åt riksdagen.
Tullfrågan var naturligtvis det afgörande för hans fall
hos älfsborgarna. Men hans sak förbättrades icke
därigenom, att han i rösträttsfrågan ställt sig på reformsidan.
»Om vi,» yttrade han 1891, »måste gilla den grunden,
hvarpå vår nuvarande författning hvilar, är det väl icke
för mycket, om vi hvart tjugufemte år toge ett litet steg
framåt i densamma riktningen.» Därför instämde han med
landshöfding Bergström, utom i afseende på åldersgränsens
uppflyttning från tjuguett till tjugufem år. »Hvarför,»
sade han, »taga ett steg framåt och strax därpå ett
tillbaka? Alldeles som vid den där trappan i en kyrka i
Rom, där penitenterna åläggas att taga ett steg tillbaka,
då de gått två steg framåt.»
I debatten om »munkorgslagen» 1889 var von
Krae-mer en af de få, som i Första kammaren ej blott med
sin röst, utan ock med sitt ord sökte afvärja det
ifrågasatta attentatet mot yttrande- och församlingsfrihet. »Efter
mitt förmenande,» sade han, »äro såväl tryckfrihet som
yttrandefrihet och församlingsfrihet i ett ordnadt samhälle
nyttiga saker, vid hvilka man bör vänja sig på samma
sätt, som man vänjer sig att uthärda frisk luft.» Och
mot en talare, som med medicinska exempel velat stödja
förslaget, anmärkte han: »Jag får bekänna, att jag
föredrager ett öppet sår framför smygande fistelgångar».
Vid 1894 års riksdag anhöll han att icke vidare
komma i fråga till utskottsvalen. Måhända medverkade
politiska skäl till hans anhållan, men närmast föranleddes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
