- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1905 /
199

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla frökens födelsedag. Berättelse af Elisabeth Kuylenstierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

synnerligaste order om rätter, hvilka ingen människa åt
nu för tiden på bondbröllop ens, och de skulle dukas
upp i rader utefter det ofantliga matbordet i stora salen.

I vinkällaren gick Lena-Sofie och Botvidsås’ factotum
Jönsson själfva ned.

»Här står de senaste vinerna, fröken.»

»Bra, tag upp så många flaskor, han orkar bära af
dem, Jönsson.»

Och Jönsson knogade trofast. Han hade sett sitt
lystmäte på de där moderna snobbarna och deras räliga
fruar. De hälsade ju knappt på en annan och bara snodde
och snärjde i alla vinklar och vrår af slottet, medan de
gjorde sig löjliga öfver allting, tvi!

När det första ekipaget vid ettiden dånade öfver
stenbron, som en gång på 1700-talet efterträdt vindbryggan,
ordnade gamla fröken sig i en ungdomlig pose. Hon
öppnade till och med fönstret och ropade nedåt
borggården:

»Nej, se främmande 1 Det var ju oväntadt. Det är
visst jämnt ett år sedan, jag hade det nöjet.»

Och när de kommit upp och teet med en sorts
småbröd och skorpor bjöds omkring, berättade hon för dem,
hvad hon gjort hvar tolfte september, att Botvidsås hade
23,000 tunnlands areal och en trädgård, hvars like knappt
fanns i hela landet. Munkarna hade en gång anlagt den,
och det visste väl alla, att de heliga kyrkofäderna
för-stodo sin sak.

Och hon på en gång njöt och led af att se, hur de
sinsemellan redan i tankarna delade rofvet. Det skulle
dock ej bli så fett, som de drömde om. De åto hennes
dåliga mat och drucko hennes ättiksvin och prisade det
till och med, ty de trodde, att hon sparade . . .

Och vid middagen höll den myndigaste af
släktingarna ett tal för henne, så rikt på blommor, att Lena-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1905/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free