Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under vaka. Verklighetsskildring från det moderna Italien af Astrid Ahnfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hennes man låg med slutna ögon. Kanske sof han.
Det var bättre att inte störa.. .
Signora Garelli satt inne i det rum som blifvit henne
anvisadt, under hennes uppehåll på sjukhemmet. Den
enkla middagen var öfver. Det var intet annat att göra,
än att fördrifva tiden vid d’Annunzios’ sista bok. Hennes
man tycktes alltjämt sofva, när hon efter middagen var
inne för att se om honom. Och syster Maria hade tecknat
åt henne, att det var bäst att hon lämnade rummet.
Den ena timmen följde den andra långsamt i spåret.
D’Annunzio var så tröttsam med sina omständliga
beskrif-ningar, sina otaliga upprepanden. Så föll skymningen på,
lampan bars in och med den supén på en bricka. Så
bars brickan ut igen och boken återtogs. »Hur kunde
han nu säga att en kvinna är mest intagande i enkla,
tysta klädnader? Enkla! Hm!» Signora Garelli lät med
välbehag handen glida öfver det frasande sidentyget af sin
»robe de chambre». »Och tysta klädnader 1 Det var nu
också ett uttryck!»
»Signora!» Syster Maria stod i dörren. »Er man har
börjat yra så häftigt. Jag tror inte att det är det ringaste
oroväckande utan blott en naturlig följd af
kloroforme-ringen, men jag tänkte att ni ändå skulle vilja vara med
om att vaka.»
Så fort de kommit in i sjukrummet gick signora
Garelli fram till sängen, men vek tillbaka. Var detta hennes
man? Kom denna stirrande, förtviflade blick från honom
som alltid bar den milde segerherrens strålande uttryck?
Nu, när det icke längre fanns där, tyckte hon sig se det
tydligare för sig än någonsin förr. Tillhörde denna af
smärta förvridna mun honom, som alltid log och
skämtade? Eller hade han de sista åren upphört att le och
skämta? Hon mindes det icke. Hon hade icke tänkt
därpå på länge. Kommo dessa förvirrade ord från honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
