Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under vaka. Verklighetsskildring från det moderna Italien af Astrid Ahnfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långsamt stigande marmortrappor, fick hon en barsk
tillsägelse om att »torka sina tårar och i stället se sig om
på en plats, där hon aldrig förr varit». Ty hvem skulle
väl haft tid att föra henne omkring i Rom, att se dess
märkvärdigheter. Man tänkte ju i hennes hem blott på
förvärfvet. Hon nästan glömde sin sorg vid en barnslig
glädje öfver allt som mötte hennes ögon häruppe. Den
vackra ryttarstatyn af brons! Den var då det vackraste af
alltsammans. Så god han såg ut, kungen, eller kejsaren,
eller hvad han nu var, som satt på den eldige springaren 1
Om hon hade vågat fråga fadern hvem han föreställde!
Men hennes glädje fick ett hastigt slut vid anblicken
af en bröllopsskara, som i detsamma trädde ut från en af
Senatorspalatsets flygelbyggnader. Det återförde henne till
anledningen af besöket häruppe. Om några få dagar eller
veckor skulle hon återvända — och då i sällskap med den
numera så afskydde morbrodern, återvända för att kedjas
fast vid honom för hela sitt lif.
Fadern tog henne hårdt om armen och mera drog
än förde henne in i »Municipiet». Utanför
ämbetsrummet sade han med eftertryck på hvarje ord: »Kom ihåg,
att när jag går ut igen ställer jag mig vid dörren och
lyssnar, och säger du »nej», kommer det därefter att
hända dig något förfärligt».
Inne i ämbetsrummet satt en äldre man med ett
välvilligt utseende. Efter några förklarande ord från fadern,
tog han fram ett papper och lämnade det åt honom.
Därpå vände han sig till Linda med orden: »Ni är alltså
den unga flicka, som önskar gifta er med er morbroder?»
Hon böjde hufvudet. Fadern slog till ett bullrande skratt.
»Och så har hon försökt hålla hemligt med sin förälskelse.
Men »hosta och kärlek går inte att dölja.» Och nu havi
beslutat att låta henne få honom».
»Nej, nej, sådant är nog inte så lätt att dölja.» Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
