Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor med 10 porträtt - Karl Jonas Meijerberg, af Birger Schöldström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i början af 1860-lalet medverkade han kraftigt till ej blott
bildandet af skarpskyttekåren, utan ock till utbildandet af
densamma i fullt militärisk riktning; som kompanichef i
kåren kvarstod han ända till sin flyttning till Stockholm.
Från hans Göteborgsvistelse omtalas en liten episöd,
hvilken här må meddelas, emedan den dels ej omtalats af
någon bland Meijerbergs biografer, dels är för honom i
hög grad karakteristisk.
En afton hade han varit i ett sällskap, där ock en
storordig tysk befann sig. Det var under tiden för den
dansk-tyska fäjden, och Meijerberg, varm skandinav till sina
politiska åsikter som han hela sitt lif igenom var, dolde
ej sina tankar om den stora nationens våldsgrepp mot den
svaga grannstaten. Tysken blef upphetsad och lät
undfalla sig, att det i Sverige vore väl för visst folk, som ej
vägde sina ord, att ett så strängt förbud mot dueller
funnes, eljes så skulle han, minsann, med sin goda värja veta
att tukta visst folk . . .
»Tror ni, jag är rädd att möta er värja?» sade
Meijerberg. »Tror ni, jag kryper bakom duellförbudet?»
Och härmed torde ett kraftuttryck ha tillagts, som
kom tysken att ögonblickligen framslunga en utmaning.
Den antogs lika ögonblickligt, och man öfverenskom,
enligt alla en hederstvists lagar, att följande morgon mötas
i Slottsskogen, som då ännu låg tämligen aflägsen och öde.
På slaget infann sig Meijerberg med sina vapen och
sina sekundanter — Viktor Rydberg var den ene — och
efter en stund kommo äfven tyskens utsedda vittnen. Men
tysken själf kom aldrig.
Meijerbergs framstående skolmannaegenskaper fäste
omsider höga vederbörandes uppmärksamhet på honom, och
i och med folkskoleinspektionens inrättande 1861 blef han
folkskoleinspektör i Bohuslän. Att han tog detta uppdrag
på fullaste allvar, visar bl. a. den voluminösa inspektions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
