Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor med 10 porträtt - Karl Jonas Meijerberg, af Birger Schöldström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berättelse, han ingaf, ett märkligt bidrag till vår
kulturhistoria. Det visades däri t. ex., att ännu tjugu år efter
svenska folkskolestadgans införande svenske folkskollärare,
examinerade och ordinarie, funnos, hvilka saknade de enklaste
begrepp i svenska historien (»trodde Ansgarius var
Sveriges förste kristne konung») och i svenska geografien
(»förmenade, att Karlskrona låge i Södermanland») samt ej kunde
skilja på storleken af en tunna och en kubikfot. En mängd
skolor i det nämnda landskapet hade ej annan skolmaterial
än söndertrasade katekeser och bibliska historier;
okunnigheten hos skolbarnen var naturligtvis under sådana
omständigheter häpnadsväckande. Med kraft och energi sökte
den nye inspektören råda bot för eländet; men hans
verksamhet i länet blef emellertid ej långvarig, ty redan 1862
kallades Meijerberg att som inspektör mottaga vården öfver
folkskoleväsendet i Stockholm, hvarinom det, lika ynkligt
som otroligt att omtala, på det hela taget ej stod
synnerligen bättre till än i det aflägsna Bohuslän.
Om det sätt, hvarpå Meijerberg ryckte upp och delvis
alldeles nyskapade folkskoleväsendet i Sveriges hufvudstad,
är så mycket och så ofta skrifvet, att här blott må
nämnas några enkla men belysande siffror. Ar 1863 var
folkskolbarnens antal i Stockholm 2,500; då Meijerberg
1886 nedlade sin befattning, var antalet uppe i öfver
16,000. Skolafdelningarnas antal hade ökats från 59 till
480; lärarepersonalens från 60 till öfver 500;
folkskole-klasserna från 3 till 7; de årliga utgifterna för
folkskoleväsendet från omkring 60,000 kr. till i det närmaste
millionen fullt, oberäknadt utgifterna för skolhusbyggnaderna.
Och med afseende på den inre utvecklingen — yttrade
då en kompetent person: Emil Hammarlund, i sin
läraretidning — behöfde man blott erinra sig skolungdomens
uppförande ett tjugutal år tillbaka i tiden och därmed
jämföra förhållandet nu. Folkskolsalarna i hufvudstaden be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
