Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor med 10 porträtt - Carl Edvard Ekman, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
organisation var i sin tid mycket beaktad och ansågs af
många röja inkonsekvens. Detta omdöme var dock oräu>
vist: ty hans benägenhet att »kompromissa» i
försvars-och klassbeskattningsfrågorna framgick — eller bortgick —
allt efter som vinsten för försvaret syntes honom
beaktans-värd eller icke. Gång efter annan, ända till i sitt sista
yttrande i riksdagen — vid 1892 års urtima — framhöll
han skillnaden mellan 1873 års skrifvelse, som han biträdt,
och de skäl till grundskatteafskrifning, som i de af honom
motstridda härordningsförslagen förelågo. Det var mot en
värnpliktshär, skrifvelsen erbjöd afskrifning af den gamla
klassbeskattningen, icke mot diverse ändringar och
nydaningar, sådana de äfven nu förelågo, en omväg till
värnpliktshär, som Ekman ansåg både för lång och för dyr.
»Och slutligen,» tilläde han, »när det är fråga om att
vidtaga åtgärder för att ordna vårt försvarsväsen, skola vi ej
glömma att försvaret skall utföras af hären och flottan’» . . .
»Det är väl flottan som i första hand skall hindra en
fiende att göra oss skada.» För flottan yrkade han ett
år-ligt byggnadsanslag af minst två millioner kronor. Han
kunde 1892 ej drömma om, att kamrarna inom få år
skulle påtruga regeringen vida flera millioner till flottans
utveckling och från stämpelskatt o. d. gå till inkomstskatt
efter själfdeklaration, för att möta den nya härorjdningens
kraf på svenska folket.
Ekman stred för en förbättrad skogsvård både med
ord och föredöme. Inmutningsrätten ville han behålla,
då det är af vikt att personer finnas som söka efter
malmer. Ett intensivare jordbruk, lättade kommunikationer,
vidgad marknad — genom traktater — var Ekmans recept
för ekonomiskt välstånd, icke privilegier och skyddstull,
af hvilka aldrig någon näring i vårt land haft nytta, sade
han. När mot slutet af 1880-talet protektionismen inom
riksdagen vann seger, var Ekmans tid ute. Han omvaldes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
