Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor med 10 porträtt - Mathilda Langlet, af Birger Schöldström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bar, om någon, den hedrande benämningen af: det svenska
hemmets författarinna.
Hon hade lyckan att födas — den 8:e november 1832
— i ett af dessa mönster för svenska hem som kallas: en
prästgård på landet, hade lyckan, att hennes fader —
prosten A. W. Söderén — gaf henne en ovanligt vårdad
uppfostran, hade lyckan att, 1864, blifva i ett harmoniskt,
med barn och blomma
väl-signadt äktenskap förenad
med en bildad, högt aktad,
henne värdig make,
arkitekten E. V. Langlet, den
bekante kyrkobyggaren, och
hade slutligen lyckan att
efter den rika arbetsdagen
få lugnt och sakta slumra
in till den långa hvilan, i
signadt minne hos henne
värdiga barn och i kär
hågkomst hos vänner.
Vid tidiga år började
Mathilda Söderéns litterära
verksamhet. Man såg redan
under 1850-talet här och
där poem och småuppsatser
af hennes hand, och flera
förträffliga öfversättningar af goda berättelser, från engelskan,
franskan, spanskan och holländskan, härleda sig från hennes
första framträdande inom svenska bokmarknaden. Till och
med för den högre politiken var den varmhjärtade kvinnan
icke främmande, och de till exempel, som ha sina lifligaste
ungdomsminnen från dansk-tyska kriget 1864, erinra
sig ännu de af ädel glöd och ädel harm besjälade
stanzer, dem — vid sidan af Sven Tröst — Mathilda
ljungade ut i det Sohlmanska Aftonbladet:
Mathilda Langlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
