- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1905 /
248

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor med 10 porträtt - Mathilda Langlet, af Birger Schöldström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»— — — Du dröjde, Svea; ve! att du det gjorde!

Med ord, med endast ord, förspillde du
det ögonblick, då just du handla borde;
men res dig, kanske är det tid ännu!

Kanske din handske, kastad, väga torde
på stridens våg, som förr den vägde ju,
om blott du ställer, såsom förr i Norden,
en man med kraft och handling bakom orden!»

Under ett par års tid i medlet af 1860-talet utgaf
Mathilda Langlet — i sitt arbete understödd förnämligast
af fruarna Lagerheim, f. Schwan, Louise Flodin, f.
Söder-qvist, och Lina Grundelius, f. Söderén, utgifvarinnans syster

— tidskriften »Året om». Den var uteslutande afsedd
för läsning i den bildade familjekretsen, och den uppfyllde
förträffligt sitt program. Tidskriftens öde blef emellertid
att undanträngas af den allt mer och mer sig utbredande
»Svenska Familj-Journalen», i hvilken äfven Mathilda Langlet
efter någon tid blef medarbetare.

År 1871 utgaf hon ett häfte dikter: »Blad och
blommor». Deras framkomst väckte visserligen ej något
ovanligare uppseende, likasom ej deras öde blifvit att intaga
någon viktigare parterr i den svenska sångens örtagård,
men mer än en af dessa okonstlade, skära blommor
bevaras ännu i hennes äldre vänners minnes herbarium.
Beträffande fru Langlets litterära verksamhet under de
närmast följande tiotalen af år erinra vi om hennes sagor och
barn berättelser, hennes redigering af den förträffliga
publikationen »Husmodern i staden och på landet», hennes
medarbetareskap i flera af våra tidningars följetongsafdelning
samt hennes artiklar i »Idun».

Men det var emellertid först under senare hälften af
1880-talet Mathilda Langlet fick en större och vidare
betydelse för ej blott vår litteratur, utan ock för vårt
sam-fundslif. Bland allt det myckna, mogna och omogna,
huller om buller, hvilket under dessa år framkom i tryck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1905/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free