Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rikedom. Novell af Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men Thomas,» sade han, »allt har sin tid. Hvarför
skulle icke familjen Kusel också en gång dö ut? Vi två
passa, tyckes det, att blifva de sista i sagan. Hus, mot
hvilka vårt är noll och ingenting, ha gått under. Hvem
minns Fugger, renässansens Rothschildar? Hvad räcker
evigt ?»
Här tystnade Bengt plötsligt. Han märkte, att Thomas
icke lyssnade utan stod vid den tomma ländstolen med
båda händerna på sin fars armstöd, stel och frånvarande.
Bengt steg upp ur sitt soffhörn.
»Det har blifvit sent.»
»Tolf skulle kupén köra fram. Den väntar redan.»
Bengt såg på brodern. Där han stod, liknade han en
spelare, som turen vändt ryggen, men som envisas att
tilltrotsa sig dess gunst. Det härjade ansiktet med det
elfenbensgula kraniet lyste i skenet från ljusen, hvilka i det
tillslutna rummet fladdrade som för ett hemlighetsfullt,
oförklarligt drag.
»Godnatt, Thomas. Tack för i dag. Vi ses i morgon
på kontoret.»
»Glöm icke kontraktet med Cadix till måndagen.»
»Nej, naturligtvis.»
Båda bröderna växlade ett besväradt handslag.
»Thomas,» — Bengt vände sig från tröskeln inåt
rummet — »sof ifrån alltsammans.»
Vagnen förde Bengt till hans hus genom en stjärnhög
vinternatt. De serpentinskiftande dunstringarna dansade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
