Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Signor Carlos experiment. En historia från romantikens Rom af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
larider af nunnornas tvättkläder upphängda utefter väggen.
Och det lilla klocktornet stod marmorhvitt mot himlen.
Stämning af stillhet och enslighet, man var långt utanför
världen — som sig bör, när man är i kloster.
I själfva verket var där inte alltid så fridfullt. Det
var just den gången, då det grälades så tappert där nere,
som han blifvit nyfiken och vågat sig upp i fikonträdet
för att få se sällskapet på närmare håll. Ett par gamla
nunnor grälade på en af noviserna. Där var i synnerhet
en, en tjock megära, solbränd och kopparröd i ansiktet
som en åkare. Hon knöt näfven och fäktade i luften med
ett spö och skrek och hojtade som en besatt, och de
stackars flickorna vågade inte säga ett ord. Inte Carlo
heller för resten, fast det kostade på, och fast han kände
stor lust att ropa till dem att sådana gamla drakar borde
söka sin tröst i religionen och inte uppenbara sin ilska
öfver att det fanns vackra flickor i denna jämmerdal.
Där rörde sig något nere på klostergården. Han
skyndade att släcka ljuset för att inte skenet skulle
förråda honom.
Två kvinnogestalter gledo fram till fontänen. Månen
kom som efterskickad och lyste på dem. Noviser båda,
de voro lyckligtvis ej inburade i nunnefodralet.
Den ena var mycket riktigt hon. Men den andra?
Han kunde dock inte vara förälskad i flera än en, han
hade moraliska principer.
De närmade sig, de gingo med armarna om hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
