Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kända melodier. Historisk skiss af Sophie Elkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slagrörde ordföranden endast framstamma ett »Gud välsigne
honom!»
Det doftade frisk skog från det stora nyskurade,
gran-risströdda värdshusgolfvet, och den röda solnedgångens
sista strålar skeno in genom de trasiga rullgardinerna och
hjälpte att lysa upp de stora väggfalten, hvilkas brokiga
tapet föreställde jaktscener, stolta riddare och sköna
jungfrur ridande på hvita hästar med falkenerare och pager i
följe och stora skaror af förföljande hundar och flyende
villebråd mellan höga träd och lummiga buskager.
Kammarmusiker Feldt spelade Bachs ciacontia.
Åter lyfte hans spel dessa musikkära människor bort
från de tarfliga omgifningarna in i det öfversinnligas värld.
Själf kände han, som han ibland brukade göra det, som
vore han instrumentet, på hvilket en annan spelade, och
ban lyssnade till tonerna, som om de vore gudaingifna.
Men var det han själf som spelade, så hade han aldrig
förr spelat som i denna stund. Han tyckte, att han som
Orpheus skulle kunna förmå människor och djur och
träd och plantor att lyssna. Han kände att de toner, som
sjöngo och kvittrade och jublade ur instrumentet, hade
makt att draga allt lefvande inom sin trollkrets. Han
undrade hvad eller hvem, som först skulle komma.
Värdshussalens dörr gick långsamt upp, och en hög,
mörk gestalt stannade orörlig på tröskeln. Till den grad
orörlig och spöklik stod han där, att hans inträde ej
störde konstnären i hans inspirerade spel. Han visste ej
rätt, om det var en lefvande varelse, som kommit in,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
