Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några julminnen. Af Conny Burman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef af vakthafvande kompaniofficeren inbjuden att stanna
kvar och smaka på kronans kaka, bestående af den
sedvanliga julmaten. Det var allt en egendomlig julafton.
En annan julafton, några år senare i början af
1860-talet, tillbragte jag på en plats, som man nog skall
finna öfverraskande, då jag säger det. Det var nämligen
inom fängelsets portar. Jag var mot aftonen på väg till
mina gamla vänner, grosshandlaren Eurenii familj vid Lilla
Nygatan, dit jag alltid var inbjuden, ifall jag icke hade
något annat för mig.
Då jag passerat Myntgatan, kom jag vid anblicken af
rådhuset och fängelset att tänka på, att jag därinom hade
en kamrat, med hvilken jag i många år sammanträffat
under glada förhållanden på julaftonen. Han satt nu
häktad som rannsakningsfånge med anledning af en
kassabalans, men blef dock efter en tids förlopp frikänd från allt
ansvar. Icke vill jag säga, att vi voro särdeles intima
vänner och att jag hyste för honom några särskilda
sympatier, men jag kunde dock icke annat än känna för
honom ett djupt deltagande.
Utan att reflektera öfver om han var brottslig eller
ej, tänkte jag blott på, att han var en olycklig människa.
Jag kunde kanske för en stund skingra hans sorg, och
därför gick jag och köpte en julkalender och en flaska vin.
Därmed försedd gjorde jag ett försök att komma in till
honom och lyckades verkligen.
En fångknekt visade mig hans cell i en af korridorerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
