Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clarendons fall. Historisk berättelse af K. G. Ossian-Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru än befälhafvande kaptenen mödade sig, förmådde
han i dag ej förhindra, att äfven handtverkare och annat
slödder trängde sig fram till ministrarnas trappa. Något
rumor hade spridt sig bland det gemena folket, och dess
lediggångare åstundade äfven någon förströelse. Somliga
hade medfört sin måltid för att ej alldeles förhungra, och
stanken af det fräna köttet och af den stekta löken
mole-sterade högeligen lakejflocken, som med eller utan bärstolar
bidade nedanför trappan. Deras samtal fördes ock så
hög-ljudt som möjligt, på det ett eller annat ord måtte sticka
knektarna i näsan. Änskönt vakten syntes såsom döf och
föga låddes om glåporden och canaillen fortfor att sluka,
som om ingenting angick dem.
»Ej nog med vagnsbullret,» ropade Walter Smith och
hof sin trotsiga näsa ännu trotsigare, »ej nog med
vagnsbullret, man skall ha packets slang trutad in i gapet på sig.»
»Trutad in i gapet,» förebrådde Bill Carey, »din egen
slang tyckes mig föga hofmässigare. Men sådan herre,
sådan dräng!»
Tommy Rogers höjde högtidligt sin silfverstaf.
»Taisez-vous,» ropade han och såg sig omkring efter
beundran, »taisez-vous och gifven ej canaillen noblessen
till pris.»
»Jag menade allenast,» sade Bill Carey med händernas
afviga i sidorna — attityden hade han uppsnappat af en
hofman — »att en hertiginna, som af födseln är en
skomakares dotter, ej har mycken nobless att låna ut åt en
skomakares son.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
