Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clarendons fall. Historisk berättelse af K. G. Ossian-Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag förstår, att din hertiginna har sin hand med.»
»Hvarför det,» sporde irländaren, medan han
uppspärrade sina blå troskyldiga ögon.
»Emedan,» svarade Tommy och lade nacken så långt
tjllbaka han förmådde, »emedan hertiginnan aldrig förmådde
tolerera honom och emedan han om en stund — en timme,
några timmar, en dag — hvad vet jag — skall stiga utför
den där trappan.»
Därmed stack han handen i byxsäcken och drog fram
en handfull snus, hvilket han i bestämd rangordning
kring-bjöd ibland kamraterna.
»Därför äro vi ju här alla,» ropade Andrew Hooligan,
så att det ekade i slottsfönstren.
»Men canaillen,» svarade Tommy Rogers och sänkte
stämman för att därigenom gifva irländaren en
tillrättavisning, »canaillen skymfar bättre än bättre folk.»
Samtliga åhörare voro besegrade. Benämningen »bättre
folk» hade gjort dem alla tacksamma mot Tommy, och som
de just höllo på med att snusa och nysa, motsade honom
ingen.
Äfven Walter Smith hade af snuset stämts blidare.
»De hafva tagit med sig ruttna äpplen,» sade han,
»och här stinker efter sura ägg också. Ville de låna mig
ett, skulle jag kasta själf.»
Bill Carey log.
»En faller lätt tillbaka i gamla vanor,» sade han.
Walter brusade åter upp.
»Taisez-vous,» lugnade Tommy, »taisez-vous, — kasta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
