Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquists mor. Ett hundraårsminne af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För Brite Louise var den lilla Love tvifvelsutan
tillvarons kärna och ljufhet. Det enda utförliga i hennes
bref — utom tidens yfviga artighetsformulär — gäller
hennes äldste son. Man kan i dessa älskvärda och
känsliga moderliga epistlar följa med nästan alla händelser af
någon vikt under de första åren af hans
lefnad. I april 1794 talar Brite Louise
om för den förmodadt okunniga systern,
att hon »fått något ovanligt att syssla
med, nämligen min lilla gosse; du må
tro, att han ockuperar mig både nätter
och dar». Då Love är ett år, har han
redan nått en öfverraskande utveckling:
»du kan aldrig föreställa dig hvad han
nu roar mig med sitt joller, du kan
tänka att han förstår sig på att se och
sträcka sina små armar efter vår söta
fars porträtt, som sitter i min
sängkammare, när jag frågar honom, hvar
är morfar, samt kan han klappa mig och c j L Almquist
ropa efter kissen; äfven förstår han (efter siluett troligen
sig på att bli högfärdig och ser på sig, från hans
ungdom)-när jag sätter något ovanligt grant eller lysande på honom.»
Ett bref af 25 oktober 1795 är särskildt förtjusande
genom sin stämning och sin åskådlighet. Det är som vanligt
skrifvet på kvällen, Brite Louise har slutat dagens alla
göro-mål och i ovan ro slagit sig ned vid sitt skrifbord, midt
emot sitter hennes »älskade Charles» och läser i Julie af
Rousseau, medan Brite Louises fingrar- flyga öfver papperet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
