Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drömmen om barnet. Novell af Sigfrid Siwertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven Borin var en matematisk drömmare, med en
drömmares blick och förströdda väsen. Och han
begagnade hvarje tillfälle att fly till sin ensamhet. Därför bodde
han uppe i Trosa. Det var inte så många, som vågade
sig uppför de långa trätrapporna ...
Man knackade ännu en gång.
Han lyfte med en suck sitt hufvud från papperet
och öppnade.
Några kamrater hade sam mansvurit sig för att få
honom med ut. Han tordes inte säga nej, hur gärna han
än velat. Han gick tyst bredvid dem i den stilla
septemberkvällen med en känsla af att ha varit feg och’ syndat
mot sina halfskrifna ark.
Man drog sig utåt Skeppsholmen och beslöt att äta
på Blåsut. Sven gaf denna plan ett motvilligt gillande.
Sällskapet slog sig ned under lindarna vid kanten af
vattnet. Rundt omkring sutto hederliga borgare, som
bevarat traditionerna, och åto kräftor. De tyckte om stället,
därför att det var dit de gått med sina fästmör en gång
i tiden.
Snart drunknade alla blickar i smörgåsbordets
förvirrande mångfald. Från grannbordet tonade dämpadt
mo-därn folklore:
»Det blir ingen ordning alls
förr’n vi fått nubben i vår hals ...»
Sven Borin tvangs att tillsammans med de andra ta
upp svarssång. Han sökte undgå den beseglande hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
