Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fontana di Trevi. Novell af Hilma Angered-Strandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gondoljären böjde sitt knä, och under det den ena handen
höll kvar åran, gjorde den andra korsets tecken.
Men sönderskärande hvarandra i korta, hvassa hugg
föllo klockspelets andar samman och dogo klagande bort.
Det hela verkade ett stycke häxsabbat.
När skandinaverna åter sågo inåt trädgården, hvars
enda gäster de varit, varseblefvo de en man, som måste ha
kommit in genom gatporten, sitta nedhukad vid deras bord.
Så fort han märkte sig iakttagen drog han fumlande
tillbaka ur sin ärm ett föremål. Hans darrande rörelser
visade oskickligt en liten spruta. Det var tydligen en
morfinist, som blifvit störd.
I detsamma kom rusande ut från osterian en betjänt i
livré, skrämd för att ha släppt sin herre ur sikte.
»Tåget till Rom går tidigt i morgon, grefven,» sade
han vädjande.
Mannen reste sig viljelöst. Under dörrens sömniga
gaslåga framträdde ett rent af fjolligt ansikte med ögon
som af glas.
Det var gengångaren från Fontana di Trevi!
Han lefde ännu — och han återvände till Roml
»Så var det ändå en guide den gången — en som
visste rätta platsen.»
»Och ruinen som en stund lånade lifvets färger, minns
ni, minns ni, Colosseum i brand?»
»Han stal lifvet från Åke — Åke fick vika.»
»Nej, men är då allt ett gränslöst gyckel, finns då
ingen lefvande mening?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
