Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin. Essay af David Sprengel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du, jag börjar tro, att matematiken är det högsta» —
och jag minns, hur jag tänkte: se så, nu går han hem
och letar fram en multiplikationstabell! Hvad allt han
slukade, till hvad allt han fick sin tid att räcka till,
hur han grämde sig öfver att den icke förslog till
ännu mer; hos honom blef den känsla af vetandets
gränslöshet, som inger de flesta andra Baudelaires
»morne incuriosité», till en slags förtviflad lust att
fresta det omöjliga Han kände törsten hos
humanisterna, 1600-talets bibliomaner, encyklopedisterna,
den törst, som sedan Voltaire väl ingen som erfarit
den kunnat tänka på att stilla: att veta allt.
Härunder börjar hans historiska och kritiska
författarskap få en ny karaktär. För att se det behöfver
man endast läsa Svenska gestalter vid sidan af Från
Gustaf den tredjes dagar och Diktare och drömmare,
I den sistnämnda boken är det ett diktartemperament,
som reagerar inför andra diktartemperament; i de
gustavianska studierna är det framför allt en poet,
som söker poesi i det förrunna (»Det är egendomligt
att känna sig som vän till människor, som gått bort,
och förälskad i leenden, som domnat. . . Det är ej
som kallblodig historiker, men som vän i huset jag
vill skildra»...: uppsatsen om Gjörwellska familjen).
I Gestalterna är det däremot genomgående den af allt
lika upptagne, som endast vill utreda och förklara,
samt folkpsykologen, som söker bestämma de skildrade
såsom representerande sidor i nationallynnet och finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
