Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin. Essay af David Sprengel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidelse 1 och hvad ordet passar honom, och hvad
man om allt, hvarpå han kastat sig, skulle vilja skrifva
lidelse, lidelse. När han tjuguårig debuterat med sin
lilla resejournalistik, hade han i noter, och
synnerligen öfverflödigt, hänvisat till en del djupare franska
och tyska källor; i den historiska disciplin, han utvalt
åt sig, hade han under årens lopp nått att bli en af
Nordens utan tvifvel lärdaste män. För den skald,
som hvilken han hittills känt sig, hade studiet af
gångna tiders kultur, konstnärer, diktare, filosofer
utgjort en öfverensstämmande sysselsättning och
blif-vit liksom en afdelning innanför hans skaldskap; den
nya vändning hans själslif tagit måste konsekvent
leda honom till de rena objektiva vetenskaperna, trots
att han naturligtvis måste säga sig, att han aldrig själf
skulle kunna utföra något inom desamma. Och han,
som under ungdomen likt de flesta blifvande poeter
alls icke haft håg för dessa, nöjer sig icke med att
inhämta deras resultat i framställningar för lekmän:
han sätter sig utan betänkande på skolbänken, börjar
med elementen och förskaffar sig en hel grundlig
utbildning endast i behofvet af vetande! Han kunde
nästan förfära en med sin ifver; jag kan ännu höra
honom en morgon jag möter honom och han berättar
att han som vanligt varit och hört sin kollega i biologi,
tankfullt, drömmande, säga som svar på min fråga,
om det var så litet folk på Högskolan, att
professorerna måste gå på hvarandras föreläsningar: »Vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
