Svea folkkalender / 1907 / 207 (1844) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tre dikter af Oscar Stjerne - Bråten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bråten.

För ängens blomster och fågellåten och jublet jag föga skapad vardt, min väg i vildmarken gick mot bråten, som ligger förtärd, förbränd och svart. Och dock — en vildmark har sina behag ock, sin susande mörka melankoli, sin stilla skridande tysta dag och sin natt med rymden strålande fri. Bråten, där stubbar som lämnats af branden likt hemsktsvarta spökgestalter stå, hviskar blott tyst om de stilla landen, där sist vi väl alla som skuggor gå. Minns, han hviskar, du jordstoftfödda, svag och ringa är all din makt, alla de lif du här ser förödda blommade nyss i sol och prakt. Allt är fåfängligt, allt så ringa, mindre än vindens fläkt på mo. fröjder som sorger finnas inga — äro för korta. Tag allt med ro!

——*——

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>