Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När julpsalmen brusar. Novell af Laura Fitinghoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAR JULPSALMEN BRUSAR.
rita Kajsa satt i kökskammaren med
nummerboken och spelstocken framför sig på det
rödmålade fällbordet.
Hon klämde ner sitt blåsvullna vänstra pekfinger på
strängen öfver de nummer som »svarade emot»
altstämman i koralnummerboken.
Med stråken af hästtagel spända emellan ändarna af
en böjd rönnvidja fick hon fram de toner som numren
utvisade och följde efter med rösten.
Brita Kajsa ägde en öfvermåttan ljudelig stämma, en
stämma som sannerligen icke förlorat i kraft och
uthållighet under de många somrar hon som, fabodpiga uppe i
fjällen kåkat och lockat kreaturen samman från fjärran
myrmarker och skogsvidder.
Det hände väl aldrig, att någon än så vidtflöjande
ung kviga, vilsen i marken, blef borta så länge Brita Kajsa
regerade öfver vidderna med sin stämma.
Hon blef gängs och eftersökt af heriskap och
storbönder just för denna genomträngande gälla röst, som skar
luften som en loko motivhvissla.
Och så hände det att Brita Kajsa blef förmäten och
öfvermodig till den grad, att när man på hösten äflades
om att bjuda henne lejpenning (städsel), så tog hon sådan,
men gaf igen, om hon så för godt fann, utan tanke på dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
