Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hennes kärlek och hans, af Sophie Elkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitter han här vid secretären bredvid mig och stirrar på
mig, än leker han med mina garner och min sax
där-framme vid sybordet för att ge sig contenance, än lutar
han sig öfver min geranium på fönsterbrädet, än står han
med koppen i hand vid tebordet och vet ej hvad han
skall göra af den. Men hvar han står och hvart han går
här i rummet och hvad han företager sig, ser jag den
häpna, förskräckta blicken i hans vackra bruna ögon. Den
blicken, som jag ej kan härda ut att se
Jag är så rädd, att jag skälfver i hela kroppen. Jag
är inte rädd för hur det skall bli, det vet jag ju, men
hur det skall gå till. Ibland tror jag, att han blir så
för-tviflad, då han får se mig, att han dödar mig eller dödar
sig. —
Jag tror, att jag blir tokig, om jag skall sitta här
länge och vänta. Om jag skulle resa bort ifrån staden
och från en annan ort skrifva till honom, att jag löser
honom från hans ord till en, som han aldrig har sett. —
Det har jag inte tänkt på förut. Då behöfde han
aldrig se mig, sådan som jag nu är. Han kunde då få
behålla ett orubbadt minne af mig, sådan som jag var
och sådan som han älskade mig, då han tog afsked från
mig på Hedås. Och jag behöfde inte i hans ansikte se
besvikenheten, sorgen, motviljan.
Om jag skulle resa härifrån genast i dag eller i
morgon och skrifva honom till och berätta hur det är.–-
Det blir ett svårt bref att skrifva. Men allt är svårt.
Låt mig tänka efter. Jag måste skrifva så, att han för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
