Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prins Eugen. Essay af Harald Brising. Med 15 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skildra samma föremål. Men ändock kan ingen af
dem lösryckas från sin omgifning, ändock förnimma
vi hos dem alla ekot af vågornas slag mot de
nederländska dynerna och vindens sus öfver skördefälten.
Människor såväl som träd och örter hafva sina
hjärtrötter fästade i den mylla där ödet planterat dem, och
ett stycke karaktär är i regeln alltid detsamma som
ett stycke natur.
Prins Eugens ungdomliga upptäcktsfärder voro
också icke af alltför lång varaktighet; de lärde honom
rätt snart att finna det område som var hans rätta.
Hans målaranlag voro uppenbara och som student i
Uppsala började han att taga undervisning af Gegerfelt,
men de rättskaffens lärdomar denne kunde meddela
voro alltför begränsade och så begaf han sig 1887 till
Paris. Där går han hos Bonnat och Gervex samt lär
känna åtskilliga berömda franska målare, bland dem
Puvis de Chavannes. Den senares en smula abstrakta
skönhetskult var emellertid alltför främmande för hans
mot det intima riktade uppfattning, och öfver hufvud
taget är det märkligt, huru själfständigt i jämförelse
med de andra han alltid förhållit sig gentemot det
franska inflytandet. Hvad som för många andra svenska
konstnärer varit så nytt och öfverväldigande att det
rent af förledt dem till efterhärmning har af honom
visserligen mottagits med sympati, men också med en
sund kritik, som kanske bottnat i en närmare
kännedom om det franska lynnet, men också i en tidigt
vaknad känsla af sin egenart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
