Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor - Erik Gustaf Boström, af Viktor Millqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvärfvande af insikter i de humaniora, hvilka kunde
förutses vara en blifvande magnat till nytta. Tiden blef
dock ej lång, enär moderns redan 1863 inträffade död
tvingade honom alt, så ung han än var, taga
administrationen af det stora fideikommisset å sina skuldror.
Han arbetade härmed med lif och lust, snart
ådagaläggande en mindre vanlig praktisk duglighet, af
hvilken hemorten ock skyndade att draga nytta genom
att vid knappa 28 års ålder insätta honom i
landstinget och fem år efteråt befanns han mogen för Andra
kammaren.
Hans ställning där blef att börja med en smula
säregen. Vanor och samhällsställning gjorde honom
just ej föreningsbanden med Andra kammarens då
regerande hemmansägare synnerligen starka, och deras
älsklingsmål : lika beskattning af all jord och
möjligaste knapphet gentemot försvaret, torde väl ej heller
synnerligen tilltalat den bildade säteriägaren. Han
slöt sig därföre till den s. k. intelligensen utan att
därföre gå med densamma i tjockt och tunnt. Hans
praktiska verksamhet hade nämligen skärpt hans blick
på byråkratiska olater och missgrepp, och mer än en
gång uppträdde han med en kritik öfver kungliga
förslag, som torde väckt lika stor fasa bland de
egentliga partivännerna som hugnad bland motståndarna.
Följden blef den, att landtmannapartiet, tvärtemot sin
vana att behandla motståndare, inrymde honom plats
i flera ordinarie utskott, från 1880 i bevillningsutskottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
