Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor - Patrik Reuterswärd, af Viktor Millqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ägna sig åt dessas skötsel. 1855 sattes beslutet i
verket, och Reuterswärd lämnade krigstjänsten med
kaptens titel.
Han verkade nu med lif och lust som jorddrott och
bruksägare, satte sig i spetsen för sjö- och
myraftapp-ningar, bildade Porla brunnsaktiebolag m. m., samt
arbetade nitiskt i landsting och hushållningssällskap,
inom båda en lång följd af år intagande
ordförandeposten. Tillika försummade han icke att taga fasta på
de lärdomar, som stodo att inhämta å »den politiska
akademien å riddarhuset», i hvars förhandlingar han
redan 1844 började deltaga. Han kom väl aldrig att
där framtränga i främsta ledet, men 1856 hade han
tillräcklig anciennitet för att anses värdig en plats i
bevillningsutskottet, och den behöll han under de
senare ståndsriksdagarne. Till sitt allmänna kynne var
Reuterswärd tillräckligt borgerligt anlagd för att fullt
sympatisera med den strömning, som ansåg adeln
öfverlefvat sin uppgift att bilda särskildt riksstånd och
lade med gladt mod sin sedel för
representationsförändringen.
Efter dennas seger invaldes han i Första
kammaren, som han tillhörde ända till och med 1899 års
riksdag. Under åtminstone 20 år var hans ställning
ungefär som före reformen i fråga, aktad och
värderad, men det föll nog knappast någon in att räkna
honom med bland kammarens ledande män. Det
var tullfrågan, som härutinnan bragte förändring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
