Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man gått thenne Postille j genom eenfoldeligha nogh epter thet man henne icke
haffuer scriffuit for theras skuld som forstondighe äre, vtan for theras skul som än nw
fögho grund haffua j scrifftene, ath the mågha sich med thet första här medh behielpa,
Men sidhan the äre kompne sielffue så på grunden at the weta huru the skole bruka
scrifftena, och hwart vth hon wil lenda, så kan (til äwentyr) thenna Postilla ey meera
göras behooff, Ja giffue gudh at woro Clerker kunde så mykit forbettra sich at the
intit skulle henne behöffua, Och wore wisseligha aldra betzst at läsa sielffua scrifftena,
hwar forstondet såå tilrekte, Doch hwar forstondet icke så tilrecker, moste wij krypa
så länge wij lare gåå, Och haffue wij (som oss hopes) medh thenne Postille ää huru
ringa hon är, slaghit then vrsegt nidh, at woro kyrkio prester icke skola kunna seya
at the icke förstå texten, och weta for then skul ey hwad the predika skole, Här är
meningen så eenfolleligha vthsatt, at om man än låse thet vth aff bokenne for folkena
så skule thet än thå icke wara vtan frucht, Thet moste iw wara en oforstondigh
Cle-ric som thet skulle icke kunna göra, och honom borde ingelund sittia widh noghot
geld for kyrkioprest, Så haffuer man och satt her in medh en liten Catechismum eller
vnderwijsning om gudz bodh, Credo, och Fadher wor, medh noghot annat som hwar
och een Christen menniskia bör at weta, hwilkit och hwar och en kyrkioprest är
plichtigh til at lära sit soknafolk, Ja thet wore tilbörlighit at ingen worde tilstadder
at gåå til gudz bordh medh mindre han sådana wiste och kunde, Och rådher iach
och formanar hwar och en godh soknaprest, at han widh sina siels saligheet til
görandes, tenkier vppå sit embete til ath göra thet fyllest, for ty the haffua itt sådana
embete på sich, ther the skola göra gudhi en skarp reginskap vthaff på then yttersta
domen, Thet är icke noog läsa och siwnga for sitt soknafolk som man här til dags
giordt haffuer, Man moste största flijtena leggia ther vppå ath wij predike och lare
folket gudz wilia huru the skola komma til then ewigha saligheten, for ty presta
embete thet är itt prediko embete,» . . .
Företalet är dateradt:
2lff @tod>olm jqriij tTouembziö / Yfl & £££♦
fciij recto: &V epter folier noqfroi ftydt fom fyxvav tyvtios
pzeft befinna flEal /
Här gifves en anvisning åt presten, huru han skall begagna sig
af postillan, »när wij få noghot Euangelium som här är icke
postil-lerat (ty thet syntes ey göras behooff at postilla skulle göras offuer
all Euangelia)» *, då kan han med tillhjälp af registret finna en
predikan öfver det ämne som är i fråga, t. ex. tron, kärleken, Christi
efterföljelse o. s. v.
»Thenna postillan giffuer en godh ingong til scrifftenne, Them som synes at
man skulle haffua ena lengre och diwpsinnoghare postille, the må tenkia til at göra
henne, ty thenna postilla är aleenast giordh för them som icke mykit studerat haffwa».
1 I ungefär samma anda som Olavus i denna afdelning yttrar sig St. Rodt
i »Vrsach warumb viel Euangelia hie ynn diesem buchlin sind on auslegung»
(Festdelen af Luthers postilla, Wittenb. 1527, folio, bl. 74).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
