Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 22. MENYANTHES TRIFOLIATA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
22.
MENYANTHES TRIFOLIATA.
Vattenklöfver. Boskapsmissne. Vattenväpling.
Kråkfot. Munkkål. Getkål. Klöfving. Getklöfving.
Bläcken. Korsbläcker. Bockblad. Torskblad. Mäss.
— Geitklauf. Giedeklöf. Iglegräs. På Finska:
Radaket. Peuran vehka. På Lappska: Krass.
Bladen äro tredelade; småbladen eggrunda och
helbraddade. Blomstängeln spirlik med
håriga blomblad.
Linn. Fl. Su. p. 6i. Cl. 5 Pentandria igyn. — Liljtbl. Sv. Fl. s»
90. Kl. 5. Fjjmmänn. aqVinn. —Murr, App. Med T. a. p.27. — Cullen
M. Med. — Patr. Sällsk. Hush. Juriwl for ar 1790, Juli, Aug. sid. 174. —
Sepjj et Kops Fl. Bat. /ig. et descr. — Retz. Fl. cec. s. 4^5* — Walltnius
Finska Allmogens Nödbröd, Pr ses. Elf v ing. Abo 1782. — Brodin de
Trifolio aquatico. Abo 1724. — i*harm. Trifol. aquat. 1, fibrini 1. paludos»
H e r b a.
•Denna mångåriga vext träffas temmeligen allmänt på
våta och kärraktiga ställen, och har i Maj och Juni månader
hvita, rödletta och för sina hår besynnerliga blommor.
Ehuru smaken är högst besk, skyr dock icke boskapen
vex-ten; tvertom hafva lår, med tvinsot, dermed blifvit botade.
Genom torkning förlora icko bladen sin rena beska
och således magstärkande egenskap. Att de tiliika
inne-iiålla sammandragande ämne synes deraf, att de svärta
jernvitricls upplösning. Ofta lasera de, och stundom
orsaka de knipningar och kräkning. I form af pulver är
dosis 2-3 skrupler; men r.yitjas äfven som Té, Dekokt
och Extrakt. I skörbjugg och deraf härrörande krämpor
är i synnerhet Vattenklöfvern nyttig, och kan då
användas, kokad i dricka, och lörläras ymnigt. Öppna
skör-bjuggs-sår tvättas med vattenaktiga dekokter, och bladen
påläggas antingen färska eller kokade i vatten och
ljumma. På samma sätt kunna värkande ställen af gikt,
skötas, men de aflägsnare föijderne misstänkas likväl, och bör
således örten i gikt försigtigt brukas. I Finland bruka»
Vattenhlöfver emot lungsot; men dermed besvärade måste,
så väl som de hvilka äro i fruktsamt tillstånd, varsamt
umgås med dess nyttjande. Såsom Extrakt har denna ört,
genom sin stärkande egenskap, hämmat blodflöden ur
lif-modern. Mot maskar ges |. eller hel skrupel af örten i
pulverform dagligen på fastande mage, och dekokten
dric-kes derpå; härmed fortfares hela 14 dagar och längre, dä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0098.html
