- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
92

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. MENYANTHES TRIFOLIATA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

maskarne pläga bortgå och knipningarna, som stundom
kännas i början af kuren, äfven upphöra. Utpressade
saften brukas om våren emot skörbjuggs utslag, och att der
med tvätta reformar och rosartade sår. I vissa invecklade
tillfällen af kraftnatur har Cullen funnit den tjenlig,
brukad såsom Té; och på sådant sätt kallt nyttjad till ett
dricksglas i sönder 2 3 gånger om dagen har K. Förste Lifm. D.
Westring funnit förmånligt för dem som besväras af
blinda gyllenådren, med mera fallenhet för diarié än
förstoppning I Extraktet, hvaraf dosis är i skrupel eller 5
drak-ma löst i distilleradt vatten och förenad med ättiksyrad
pottaska (Alk. veget. acetat.), har han äfven funnit ett
förträffligt medel mot vårfrossor. Med sterk infusion på
bladen har Lifm. D. Gröndahl sett Diabetes kurerad;ban
önskar likväl att flera försök dermed måtte anställas. Piedan
för lång tid tilibaka har man i Vestergötland, i stället för
humla, betjent sig af Vattenklöfvern, för att ge besk smak
åt dricka, och att bevara det för syra; man påstår ock att
Engelska Portern får af denna vext sin egna beska smak;
men det synes som åtminstone icke den ensamt dertill
vore orsaken. Roten kan utan fara användas till bröd vid
infallande missvext-år, ehuru smaken är högst obehaglig.
1 brist af foder bruka äfven Lappska Nybyggare, att med
de uppgrafna rötterna föda sin boskap, som förtär dem
helt och hållet, hvaraf namnet Boskaps-misne till skillnad
från Misne (Calla palustris), uppkommit. Hästar rata
vexten både grön och i foder. För lungsiktiga får sä ges den
likväl vara ganska helsosam.

Tab. — a. Blomfodret. — b. pistillen. — c. ett
blomblad med en vidsittande ståndare.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free