Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 34. CETRARIA ISLANDICA ACH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
34.
CETRARIA ISLANDICA ACH.
Lichen Islandicus. Linn.
Islands-laf. Islandsmossa. Hedelaf HedemoiSa. På
Finska : Kangas-jäkälä- Islannin jähälä.
Lladig, upprättvexande, grenig, med invikna
kaaier, hvilkas bräddar äro hårige.
Fröredningen, lik små skålar, är platt och sitter i
toppen af de större grenarna.
Linn. Fl. Su. p.4i3. Cl. a4- C*tpt ogam. Alg*. — Lil/ebl. Sv. Fl. s.
415. Kl. 18. Lönngifte. — jtcliarii Piodr. Lichen. Suec. p. 17o. — Murr.
App. Med. T. 5• p- 499- — K- V. A. Handl. år 1745, s. 3;.6, *794, s. 4.
16. — Hush. Jurn. år 1789. Febr. s. agr. —Retz. Fl. cec. s. 3fio. — Jahrts
Ausw. d. Arzneymitt. s. 46a. — Ach. Lichen. univ. p. 5i4, Syn. p. 229. —
IVestrings Sv. Lafv. Färghist. 1. 6. H. — Berzclius i K. V. A. Ek. Anra.
Nov. i8o3. — Pharm. Musci Island. Herba>
.Biond de stora framsteg Botaniken gjort i våra tider, är
också Lafvarnes bättre systematiska kännedom märkvärdig,
och det är Prof. och R. Acharitis, sotn i detta afseende
äger en odelad förtjenst. I det system han uppställt,
utgöra Lafvarne en egen vext-familj, fördolt i slägter* hvaraf
Qetraria är ett särskilt, och utmärkt genom sin bladiga,
grenig a, npprättvexande form, med frurednings - pl ältar ,
anvuxne i brädden, färgade på disken, och omgifne med
liant af Lafvens substans. Äfven utom Norden, såsom i
Schweiz, Italien och Spanien, vexer Hedemossan nog
allmän på torra och steniga ställer:, så väl på öppna fält,
10m vid skogskanter. En artförändring träffas också, med
finare, spstsiga och krusiga blad,
Den samlas före höbergningstiden helst i regnig
väderlek; ty då lossnar den lättast och smular sig icke. Hvart
3:dje år kan skörden på samma ställe förnyas. Beska
smaken bibehåller sig ännu efter 20:de fifkoket; men kan med
lut, hvari Lefven blott öfver natten blifvit stående,
alldeles borttagas, står åter luten for länge på, så upplöses
laf-ven och förloras för mycket af dess födande ämne,
hvar-före Juten bör blott stå öfver natten, och så afsilas
Jaf-ven sköljas och med behörigt vatten eller mjölk kokas.
Af-koket med vatten, afredt med egg gula, i stället för att koka
Jafven i mjölk, är smakligt, födande och ijenligt för dem
som oj tåla mjölk, enl. intyg af dem som dagligen i flera
år nyttjat ea sådan frukost. Slemämnet utgör nära hälf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0146.html
