Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 53. ERICA VULGARIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
53.
ERICA VULGARIS.
Ljung: Lyng. Löng. Ros ling. Moris. Graun. —
Bulyng. Hästelyng. Röskielyng. Rösbärling.
Risp-ling. Bustelyng. MyrJirähling. Jammes Söst.er. På
Finska: Kanerva. Kangas kanerva. Nummenvarret. Få
Lappska: Tachnas.
Blomfodret dubbelt; de 4 yttre bladen smärre
än de 4 inre färgade. Blomkronan klocklik,
4:delad och kortare än inre blomfodret.
Hanknapp ar ne hafva nedtill 2:ne utskott. Stiftet
är längre än blomman. Bladen nedtill nästan
pil-lika, mot hvarannan sittande i 4 rader.
Linn. Fl. Su. p. ia6. Cl. 8. Octandria i.gryn. — Liljebl. Sy. Fl. s.
163. Kl. 7. Tiemänn. — K. Velt.Ak. Handl. år 1761 s. 271. — Patr. Sällsk.
Husb. Jurnal år 1787- Febr. 266. — T. Lagus Diss. dt* Erica vulgari etc.
Fras. P* Kalm, 4:0 Abose 1754* — Thunb. Diss. de Erica 1785.
Så öfverflödigt som Ljung vexer på de flesta magra och
sandiga hedar i Sverige, så sällsynt är den på Öland och
Visingsö. Snart förändrar den fet jord till mager, men kan
genom odling, löfträds plantering och trampning af boskap
utrotas. I Augusti månad har den röda, stundom hvita
blommor, af hvilka bien hämta mycken, men mörkgul, och
kanske till smaken något kärf håning Utrikes flyttas
stundom hela bilägret, under ljungens blomningstid, till de fält,
der den ymnigost vexer. Blommorna sitta i klase, mest pä
en sida af stjelken ; dess besynnerliga 2:hornade inom
blomman inneslutne hanknappar, hvilka denna äger till
någon likhet med flere andra [se N:o 18, tab. f. a.), har
gif-vit anledning till benämningen ,af den naturliga örtflocken,
som Botanisterne kallat Bicomes.
Ju allmännare denna buskart förekommer, ju lättare ar
det att använda dtn till de behof, hvnrtill man redan
funnit den gagnelig, och dessa böra derföre kännas, att deras
antal genom försök må vidare ökas. Så väl hästar som oxar,
getter och får, äta ljungknopparna i brist på bättre foder,
i synnerhet höst och vår. Om ljung sent på hösten samlas
och till vinterfoder förvaras, kan den helst i blandning med
halm eller bö gifvas åt boskapen. Också k«n Ljung - lag
eller vatten hvari Ljung kokats, ijena för boskapen, i
syn-neihet om halm af äru?r eller bönor tillagges. Oxar sägas
dock må mindre vä! af Ljung. Tiil strö under boskapen,
befordrar den snyggheten och ökar gödseln; likväl ruttnar
den långsamt, om kke blandad med osläckt kalk Så väl
till taktäckning, som att hvarftals inlägga uti uppkastade
jordvallar, hvilkas sidor derigenom bäure förvaras mot regn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0222.html