Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 53. ERICA VULGARIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och kreaturs ohägn, brukas Ljung i England. Skottarne
använda Ljungknopp i stället för humla i sitt öl, och i
Halland torkas, males och blandas den med mjöl till
brödbak-ning. Tjenligt vexte och väl torkade grenar, nyttjas såsom
fiskkrokar att fånga Iskar ( Gadus Lota Linn ) Af rötterna
liätas korgar. Inpackad upprått, med topparna uppåt, i
sängar, skall Ljung tjena soai en heisosam och eftergifvande
madrass M«n kan äfven bereda tåg eller rep af Ljung.
Utrikes träffas den, för blommornas prydnad och bladens
besynnerlighets skull, stundom inflyttad i trägårdarna. För
sin egenskap att länge motstå röta, kunna diken, upptagna
på vattensjuka åkrar eller ängar, till hälften fyllas med ljung,
och sedan täckas med jord, då vattnet h«r likväl aflopp,
diket faller icke snart igen, och jordytan förloras icke för
gräsvexten eller särlen. Borstar och klädesviskor göras af
fina ljungqvistar. Barken innehåller Garfämne, hvarföre
hudar dermed kunna beredas eller garfvas. Ljung som tor*
kas i ugn och sönderstötes, kokas minst 3 timmar i
kop-parkittel med vatten, som aftappas i kar, och då afkoket
är ljumt, ilägges hudarna. Värmen och kokningen gör, att
garfningen sker fortare; men kokss ljung i jerngryta, så
svartnar lädret. Till samma ändamål kan ljung blandas med
Ekbark. Af rötter och stjelkar brännas kol i Frankrike,
och af Ljungtopparne tillredes på Htbridiska öen Jura
genom kokning en gul färg. I meditin har man brukat
utpressa biadsaften eller destillerade blomvattnet mot
rodnad i ögonen, samt blommorna såsom té mot
blodspott-ning. Varma omslag och svettbad af ljungblommor, hafva
gagnat i podager och lamhet. Blommorna kokade i dricka
eiler öl och varmt förtärda, skola hos digifvande öka
mjölken. — Vattensjuka hos får förekommes om de betas på
ljunghedar.
Tab. föreställer under olika förstoringar vid a.
blomman, fästad vid en del af stjelken. — b. blomkronan, som
är 4:delad. — c. en 2:hornad ståndare jemte pistillen. —
d. fröhus med torr och vissnad pistill. — e. gren ined
blad. — f. blad, sedt på yttre sidan. — g. blad, sådant
som det synes på inre eller den mot stjelken vettande
sidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
