Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 68. URTICA DIOICA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
68.
URTICA DIOICA.
Brän-nässla. Nälla. Stora Näter. — Stor brändhätte.
Tolanäsle. Nosle. På Finska: Nokkonen.
Nukalainen. Polttava. Nupulkainen.
Bladen äro aflångt hjertlika, sågtandade,
spetsiga och emot hvarann sittande. Blomklasarne
sitta parvis, eller 2 och 2. tillhopa: han- och
hon-blomstren på särskilta stånd.
Linn. Fl. Su. p. 537. Cl. ai. Mosoech 4andr. — Liljebl. Sv. Fl. s.
69. Kl. 4. Ftrmänhimg. i:qvinn. — K. Vett. Ak. Handl. år 1747. s. 7g. —
1774 s. aj3. — Patr. Sällsk. Hush. Jurn. år 1777 , Mars s. 151, Maj s 25o.
— Murr. App. Med. T. 4. p. 587- — Retz. Fl. cec. s 749 — P. Dallinger
d. Kult. u. Eenutz. d. grossen Nessel.— Nässlors Plant, och bergn. Stockh.
1776, — Pharm. Urticae Herba, Radix, Se min a.
På odlade ställen, vid hus och vägar, åkerrenar och
i-bland stenhögar vexa Brännässlor allmänna. Deras rot är
mångårig, och frambringar blommor i Augusti månad.
Vex-ten är, i afseende på blommorna, • Tvåbyggare, d. ä.
honblomstren, hvilka endast äro fruktbärande, finnas på
särskilt örtstånd, och hanblomstren på ett annat. Denna har
bladen mer allånga, än etternässlan, som är mindre, mera
ljusgrön, och hnr årig rot; men för öfrigt äro båda af
nästan samma egenskaper i medicin. Bladens fina, styfva
och genomskinliga hår förorsaka, genom sin retning, i
huden en sveda, som kallas nässelbränning, och afhjelpes
med påstruken olja. Ilvart och ett af desfa hår har vid
basen en blåsa, fylld med vätska, som vid tryckning på
blåsan kan uppstiga till spetsen af håret; och till följd af
det, som vi, under sammansatta förstoringsglas, trott oss
hafva utrönt, äro dessa spetsar verkligen täta eller solida,
så att vätskan igenom dem icke kan utpressas, förrän
spetsen blifvit afbruten; hvilket, då d;-t sker i huden, börjar
retningen, som sedan ökas af den utpressade skarpa
vätskan, hvaraf svedan cch klådan uppkomma. ÅtskiJlige
hafva trott dessa hårspetsar vara öppna.
Nässelkålens namn påminner om denna vextens första
nytta om våren. Förtärd ymnigt, Isxerar den lindrigt och
drifver urin. Till boskapsfoder, då den bör skördas tre
gånger årligen, är den ypperlig, och förtjenar att odlas
på sieniga, solrika ställen, hvilket sker med frön och
rötter lika förmånligt. Man göder med ris eller halm, som
om hösten utbredes öfver sådda och planterade stället,
hvarest det får ruttna. Korna blifva af färskt eller torrt
nässelfoder feta, mjölken och gräddan ökas, smöret får
gul färg. Om hösten äro vanligen nässlor sträfva och fulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0282.html
