- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
276

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 68. URTICA DIOICA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af insekter, hvarföre de då mindre gerna förtäras af
boskapen: de äro ock då ofta skadliga. Kokhett vatten på
torra nässlor, är som sörp for korna ganska nyttigtom
vintern. Hästar må mycket väl af torra, malna nässelfrön,
som i hafra eller på hackelse kunna gifvas tiil en näfve
morgon och afton. Fåren nästan gödas öfver vintern med
torrt nässelfoder. Höns värpa flitigare af frön eller af
de-kokt på vexten. I bigårdar planteras den och afhåller
grodor, som hindra svärmningen. — Den tjenar, såsom, lin
och hampa, till tåg och väf, och torde hos ess göra
samma nytta som hampnässlan (Urt. cannab.) i Ryssland och
Kina, hvarest kläder göras deraf, och ett slugs halfsiden,
hvars uppränning är al nässeltågor. Till papper duga
äf-ven nässlor. — Invertes bruket berömmes i åtskilliga slag
af bJodHöden, t. ex. lifmoderns och blåsans, blodspottning,
och äfven näsblod. Man har emot dem brukat nässelsaft
till 2-4 uns om dagen, ensam eller blandad med dekokt
på Equisetum; äfven såsom dagligt underhåll, mjölk a£
kor, som endast blifvit fodrade med nässlor, örten stött,
eller dess saft uppdrages i näsborrarna mot näsblod. —
Stark dekokt på bladen, i flera veckor dagligen förtärd,
säges hafva botat flygande giktvärk, hvartill dock
Etternässlan (Urt. urens) allmännare lär användas. En näfve a£
TÖtterna, kokade i en kanna vatten, tills hälften återstår,
hvaraf drickes ett par glas om dagen, säges hafva gagnat
i nybörjad lungsot. Fröen, kokade i vatten eller mjölk,
skola vara ett godt maskmedel Blommor och frö torkado
och gifne i drachm. i dosis, berömmer Lanetiini som ett
verksamt medel mot elaka vexelfebrar. Utvertes piskas
raed friska nässlor, till dess huden blir röd, förlamade
lemmar, och fotterna vid uppstigen podager. Dylikt
användande af näisloi rekommenderas af somliga, dä någon
fallit i en dödlik slummer eller letargi och stark
febersömn.-Också skall samma! bruk af nässlor kunna återväcka en,
under utsväfvande Iefnadssätt, förlorad njutningsförmåga.

— Med stark dekokt på rötterna färgas egg gula. I
Mosk-wa har Kalagin funnit ett sätt att färga mörkgrönt med
nässlor, hvarföre han erhållit publik belöning. — Af 4 skålp.;
nässlor fås x skålp. pottnska.

Tab. — a. ett hänge (amentum) med honblomster. —
b. ett förstoradt honblomster. — c. ett förstoradt frö.—d.:
förstoradt hanblomster med dess bägarelika håningshus. —
e. förstoradt hår af dem, som göra nässelbränning - f. ett
dylikt med afbruten spets och utpressad vätska.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free