Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALVIA PRATENSIS.
Blomfodret femtandadt, utstående utom de korta
blomskärmen. Blommans öfre läpp klibbig, förlängd
och skärformig. Bladen hjertlikt trevinklige,
naggade och något inskurne, skrynklige, särdeles
inunder hårige j de öfversta stjelkomfattande.
Linn. FL Sr. n. ’&i. ed. Wahlonb. n. 5o.
De kransblomige (Verticillatce) eller Tvåläppige (Labiatae)
växterna tillhöra så vida varmare, ehuru just icke de
varmaste, länder, att vi af dem ej äga särdeles många i Svenska
Floran. Närvarande slägte är i synnerhet hemma i södern
nära Vändkretsen; och den här förestälda arten befinnes vara
den nordligaste deruti, som ändock blott likasom genom ett
besynnerligt hopp hunnit ända till oss. Man kunde anse den
såsom en sydlänning, hvilken gör ett midsommarsbesök i
norden, för att hälsa denna härstädes makalöst ljusa åi’s tid, eller
på en gång njuta det ljus, som i sydligare länder är mera
ut-deladt till alla årstider.
Salui-slägtet synes till den Öfverdrifna grad vara
tvåläp-pigt, att just derigenom oformlighet torde kunna förklaras uti
de delar, som mest skola lämpa sig efter denna beskaffenhet.
Blomfordrets tvåläppighet är redan utmärkt stor, hvarigenom
underdelningen uti Naturliga Ordningen blir otvifvelaktig; men
ännu mångfaldigt större blir samma egenskap hos blomkronan.
Dess öfre läpp uppskjuter till en ovanlig längd och blir icke
så egentligen ihåligl hvalf-formig, utan till och med tunn, lik
en skära eller sammantryckt från sidorna, så att föga rum
inuti återstår. Härutaf kan man redan sluta, att deruti knappt
kunna finnas fyra ståndare i bredd; och, då man öppnar den
således emot vanligheten framtill tillslutna öfre läppen, finner
man också endast tväiine, som dertill äro på det
besynnei’liga-ste sätt omformade. De egentliga ståndare-strängarna
(Jlla-menla) hinna föga längre än till blomkronans tudelning,
der-est man finner på deras spetsar fästade liksom vågbalancer
hvilkas öfre armar gå upp genom den tunna öfre blomläppen,
och der bära enrummige hyllen för befröningsdoftet (pollen),
medan de nedre armarna nästan i motsatt rigtning nedstiga
och inom en liten, under nedre läppen nedskjutande, posse
förena sig uti en gemensam körtel. Man finner af denna
beskrif-niug, att nämnde vågbalancer icke kunna vara bildade af
annat än sjelfva ståndare-knapparna, hvilkas båda rum blifvit,
medelst den förenande väggens utdragning till en tråd, så
åtskilda, att det ena kommit ända upp i öfre läppens topp det
andra, ehuru förvandladt till blott körtel, ända ned uti den
nedres liakposse. På detta makalösa sätt hafva således
ståndarna blifvit deltagande uti tvåläppiglieten, och mera kan väl
icke behöfyas till slagtets bestämmande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
