Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AGROS T IS rubra.
Blomkronans inre skal hälften mindre; det yttre
nedom midten försedt med borst. Blonifoderskalen
lancetformige. Vippan nedtill bredt
pyramidfor-mig, nästan slät; smågrenarne från hyarandra
spärrande. Skidhinnan (ligula) af kortad.
Linn. Fl. Sv. n. G4. ed. Wahlenb. n. 77.
Slägtet Agroatis (Hven) innefattar till den grad de finaste
gräsen, att Linné nästan misströstade både om slägtets
no-gare begränsande ocli arternas säkrare skiljande. Hvad det
förra vikomraer kunna vi nu lemna detsamma (liälst
närvarande art till sitt slägte är minst tvifvelaktig) och blott liafva
afseende på det sednare, som af densamma i högsta grad
påkallas. Linné tog här såsom annorstädes gerna den tydligaste
delen till aldelnings - märke, och indelte således arterna inom
slägtet Agrostis i dem, som liafva borst, och dem, som
skulle vara förutan detsamma. Men detta skiljemärke, såsom här
mer än annorstädes föränderligt, gaf sedan anledning till
mycken förvillelse och bragte den här i fråga varande arten i
granskapet med dem, som den minst tiUhÖrer.
Det var således en verkligen betydande upptäckt, då man
fann, att de egentligaste artei’na af Agrostis, eller de som
utgöra slägtets största och medlersta del, skilja sig uti tvänne
af-delningar näml. dem, som liafva blott enskalig blomkrona och
uti dem som äga två blomskal. Man trodde straxt, att detta
skulle göra slägtets delande nödvändigt och kallade de förra
1 richodium\ men då det inre blomskalets felande icke är
absolut, utan detsamma synes fast mer vara blott upplöst eller
sönderdeladt till en fin hårpensel, som så lätt öfvergår i ett
litet inre blomskal och föröfrigt allL detta blir svårt alt i hast
urskilja; så finner man detta slägtets sönderdelande för
mycket stridandet mot den Linnanska grundsatsen, att slägterna
böra lätt och med blotta ögonen kunna åtskilj.as. Detta oaktadt
vill man gerna begagna nämnde upptäckt till slägtets
underdelande , så mycket mera som detta underslödjes af yttre
delar, sättet att växa, nyttan m. m. Man finner nämligen, att
den första nämnda underdeluingen , med blott ett kronskal,
också har fina nästan borstlika rotskotts blad eller dylika
e-gentliga rotblad, att strået i sammanhang härmed nästan
aldrig blir kulliggande åtminstone aldrig rotslående7 och att
således dessa grässlagen blifva mindre tjenliga till betning om
icke för får och i synnerhet getter. Kanske är det också
der-före som hufvudarten blifvit kallad Hund-liven, livilket
namn alla afdelningens arter i någon mån synas förtjena. —
Deremot den andra underdelniugen i slägtet, livilken hartva
kronskal, ehuru det inre är hälften mindre eller ännu obctyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
