- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 10 - Plansch 649-720 /
86

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TAMARIX GERMANICA.

Blommorne med tie ståndare, som vid basen äro
sammanväxta. Axen sittande i toppen, ensamna.
Blomskdrmen längre än skaften. Bladen jemnbredt
lancetformige, utan skaft.

Linn. Syst. Veg. ed. Roem. 6. p. 673. Faun. Svec. App p. 557. Wahlenb.

Fl. Sv. n. 33i). och s. io53. Murray App Med. ed. 2. Tom. 2. p.

117. Graumiill. Med. Hot. 2. p. 27. Hornem. Dansk. Plant. ed.

3. p- 347. Retzii Fl. Oec. p. 711.

Det torde knapt finnas någon annan växt oclx i synnerhet
buskart i det kalla Norrland, hvilkens förvandta måste sökas i den
hetaste al alla verldsdelar, Africa. Redan Linné anmärkte, att,
om man icke kände Africas Reaumuria, skulle man icke ana
att Tamctrix borde i anseende till naturlig förvandtskap
ställas bredvid eller efter de Succulenta växterna, som
ymnigast och mest tillhora samma verldsdel. Någre forskare
hafva väl åter satt i fråga om hos de mångfaldiga
Succulenta växterna Tamarix skulle komma bland Aizoidece och
icke snarare närma sig till Portulacece, andre t. ex. Murray
hafva fört den till Bicornes; men emedlertid synes den af
Linné angifna slägtskapen vara i det hela sannolikast. Att
ingå nti grunderna för dessa satser, skulle föra oss på ett för Sv.
B. allt för främmande falt. Yi torde således få nöja oss med,
att gifva en så noggran beskiifning på Tamarix, som rummet
och afsigten medgifver. Blomfodret är feindelt, qvarsittande
(och grönt), slutligen merendels kortare än kronbladen, hvilka
äro fem, mera färgade (rosenröda) och trubbige.
Ståndare-strängarne äro hos vår art så sammanväxta, att den
egentligen derefter skulle höra till Monadelphien, och tillika äro
knapparna tio till antalet, hvarom mera nedanföre.
Fruktämnet slutas med en topp, som från början synes betäckt med
ett tredelt märke, livilket väl under torkningen tyckes blifva odelt
(såsom det på Tabellen föreställes), men emedan fröhusskalen snart
skilja sig åt i spetsen, så har växten desto vissare blifvit förd till
de treqvinnade. Fröhusets skal låta tidigt se det fina fjun, som
medelst en fin sträng uppliöjes öfver fröen, (hvilket fjun deremot
på Reaumuria sitter under fröen och utgör största olikheten).
Fröfästet är mi dt på skalens inre sida, och har det ganska egna,
att lossna från sin nedre vidfästning och derigenom befordra
fi’öens utträngande. Denna fröens och fröfästets beskaffenhet
skiljer Tamarix mest från alla andra växter. Föröfrigt är
blomningen axformig och sjelfva busken till utseende mycket
Cypresslik; likväl hafva bladen en så puncterad yta, som synes
tyda på den blåsighet, hvilken tillhör Africas crystall- eller
isväxter eller rättast Reaumuria.

Slägtets fleste arter synas tillhöra Africas granskap i
synnerhet vid Medelhafvet, der blommorna ordentligast äga fem
ståndare. Men liksom flere i torraste södern uppkomna släg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/10/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free