Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten synes detsamma mot norden få mera utvecklad blomning,
som utmärker sig säi’deles med en sammanhängande
ståndarekrans och 10 knappar derpå. Det är i denna tydligare form,
som slägtet blifvit mest iindersökt och särdeles till fröens
beskaffenhet beskrifvet.
Den såkallade Tyska Tamarisken synes egentligast
tillhöra Tyska sidan af de Helvetiske alperne, der den är
allmännast uti och vid de vildaste, som vill enligt dervarande
språkbruk säga de nedför bergsidorna häftigast löpande eller
liksom mest rasande bäckarna. Med deras vatten tyckes den
åtfölja Rlienfloden mot norden och således slutligen äfven
uppstiga i Södra Norriges dalar, från hvilka den kan synas hafva
kommit öfver på Svenska sidan till vårt egentligaste Norrland.
M en då den i Sweitz är rätt allmän vid de fleste smärre
bäckar, så synes den i Norrland endast hålla sig vid de största
flodernas starkaste och mest rasande forssarna, liksom visade
den derigenom än mera hurudant dess egentligaste element är.
Det är också just i dessa forsarna, som denna sydlänta växt
blir mest skyddad för all frostens åverkan genom vattnets
rörelse, livilken aflägsnar all köld så väl i luften som jorden och
under strängaste vintern bildar ishvalf, så skyddande som
några drifhusfönster. Vid ännu! nogare betraktande finnas
forssarna icke blott på detta sätt mot kölden förvarande, utan de
mildra också med sitt kringstänkande och på längre afståud
liksom kringdunstande kyliga vatten den öfvermåttan starka
sommarhettan, och åstadkomma således i det hela en mera jemn
temperatur hela året omkring, livilken södra regioners
bergsväxter aldramest fordra och som konsten hos oss i norden
aldraminst kan åstadkomma. Det blir då icke underligt, att
denna buske liksom uppsöker Norrlands vildaste forsar och
försmår alla omplanteringar till våra trägårdar. Man ser uti allt
detta konstens litenhet och inskränkning i jernförelse med
naturens stora verkningar och många utvägar till frambringande af
sina olika alster. — Det kan nu synas vara af alla dessa skäl
som Tyska Tamarisken finnes ymnigast vid Sollefteå och ända
upp mot Ed uti den stora Angermanelfven. Deremot tyckes den
finna sig mindre belåten med Indalselfven, som vidFaxön begrafvit
densamma i sitt slam, så att den nu återstår blott vid Forss.
Pd förstnämnde ställe lärer husken knappt blifva så stor, att (len
kan afgifva spasserkäppar. Om buskens Medicinska kraft har man
ingen inhemsk erfarenhet, men det är troligt, att den med sitt på en
gång beska och sammandragande ämne icke är alldeles olik Chinan. I
Norrige skall den läggas på dricka i stället för Humla; äfven nyttjas
afkoket mot Skabb. Uti garfverierna skall den kunna användas-, men
emedan ylle betadt i jernvitriol antager i soppan af färska busken en
vacker svartbrun färg och silke en ljus rödbrun, si synes det
garf-vande ämnet vara af lindrigt slng.
Tab. ritad vid Sollefteå i Ångermanland af Herr Laestadius, a. en
del af buskstammen b. blomtopp. c. blomma, öppnad, så
attstån-tlarne synas omgifna af 5 kronblad och lika många foderblad; allt
nl-got förstoradt. d. en topp med fröhus, af hvilka de 3 nedersta äio
uppspruckna, visande fröens fjun. e. nedersta delen af ett fröhus, «I
afskuret att de 5 fröfästena synas ännu fastsittande vid skalens midt.
f. fröhus-skal med fröfästet lossnadt från basen. g. frö med fjun. h»
en smågrens bladiga topp. i. blad fastadt vid smågrenen.
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
