Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARDA MINE petraea;’
Bladen enkla; de vid roten aflånga, lyraktigt
tanda-de, skaftade; de på stjelken nästan
lancetformi-ge, helbräddade. Stjelken kulliggande. Kronbladen
eftnvändt aggformige. Skidorne räta, blott tre
gånger längre än skaftet och med klotformigt märke.
JLinn. Fl. Sv. n. 5gt. ed. Wahlenb. n. 737. Lightf. Fl. Scot. I.
p. äij. t. i5.
Denne växt har deremot icke erhållit något nytt slägt-namn;
utan blott blifvit flyttad från ett Liunaeiskt slägte till ett annat,
hvilket icke synes förtjena mindre uppmärksamhet såsom
antydande, att antingen växten blifvit obka känd eller slägternas
kännemärken något förändrade. Både .dessa omständigheter in—
träffa här till någon del och påfocdra en nogare utveckling.
Utan att vilja hufVudsakligen förändra de Linnasiska
släg-terna Arcibis och Cardamine, som allmänt blifvit erkände för
ganska goda, bar man likväl vid arternas hänförande kommit
i behof af skarpare skiljemärken, hvilka då påfimnits uti
köl-jformige skal hos det förra och alldeles platta eller rygg- och
ner.vlösa skal hos det sednare slägtet. Denna skiljaktighet
syli es .på en gång naturlig ocli tydlig, alldenstund med
kölfor-migheten följer en viss rakhet och hårdhet hos det förra
slägtet, med planheten och nervlösheten hos det sednare slägtet
en viss mjuk liinnaktighet, som så väl står tillsammans med
skalens jUppmllning från basen och äfven med växningsstället
i vatten, som i synnerhet på frukternas skal så ofta
befordrar bin ak tigheten.
För att gäcka så vid första påseendet goda skiljaktigheter
fordrades dock blott en växt, som förekommer både på torra
och våta ställen och derefter förändrar sig, hvilket
besynnerligt nog är händelsen med den liär föreställda arten. På det
ställe, der den först hos oss päfanns nämligen å Bondskärs
liafsklippor och äfven längre ut i Bottenhafvet, bestänkes den
som oftast af hafsvågarna och far deraf den tunnhet och å
skidornas skal fullkomliga nervlöshet, som tillhör
.Cardamine-slägtet. Deremot längre inpå öarna såsom å Hernsön står den
alltid på det torra med ryggade skid-skal alldeles såsom en
Arabis. Om de på sednare stället anmärkta tydligare
körtlarna vid strängarnas fäste kunna understödja .hänförandet till
sednare slägtet, kan lemnas .derhän. Emedlertid anser man sig
icke utan skäl tills vidare hafva i Flora Svecica följt den
förstnämnde ursprungliga Linnaeiska bestämmelsen, äfven för att
derigenom gora forskare så mycket mera uppmärksamma på
en annorstädes icke iakttagen föränderlighet, som på ett så
exempel-löst sätt synes bevisa de skarpaste skiljemärkens
beroende af små tillfälligheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
