Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då vi sålfedes utgå från den mest originella Linnasista’
växten, kunna vi. väl anse troligt, att den som finnes på
Fär-öarne och Skottland’ är den samma med vår pä Hemsön; men
den Södra Europas bergstraKter (t. ex. Österrike, in der Brubl)
tillhörande Arabis hispida måste man antaga såsom eil alldeles
särskild art och verklig Arabis. Den sednare skiljer sig med
en större och rakare växt , med en rimaktig blånad
(glauce-scentia) på bladen, hvilka i synnerhet mot spetsen halva starr
kare och längre hår (hvaraf artnamnet), med dubbelt längre
skidor (sex gånger längre än eget skaft), ett blekt färgadt och
i kanten mycket hinnaktigt blomfoder, samt mycket större
blomblad. Grunden af blomman synes vara gulaktig (då den
på vår Non-ländska art deremot snarare är violfärgad) *, hvilka
färgor i eko pläga omvexla, utan åtminstone i nordiska
blommor hålla sig beständiga i vissa slägten-, så att den blåaktiga
mera tillhör Carclamine, den gidaktiga mera Arabis-slägtet,
och hos dem vara benägen att ökas under mindre varsam
torkning likasonr hos Drabce. Om dessa skiljaktigheter såsom mest
bestående i ett mer eller mindre skulle synas otillräckliga, så
få vi tillägga att den utländska- växten på sitt ställe växande
har synts oss till hela utseendet så olikar att vi der icke
ihog-kommit vår lilla norrländska Cardamine. Vi tvifla således icke
på skiljaktigheten, ehuru vår Norrländska art också,
förekommer hårig, men hårigheten är på .densamma kortare och
sträcker sig ofta då hela stjelken uppföre ända på blomfodret, som
vi icke sett hända på den Österrikiska arten, och det utan
att andra väsendtligare kännetecken förändras. Den så kallade
Arabis Crantziana EZir/u har väl smärre blommor
ungelarli-gen såsom den Norrländska, men i allt annat synes den mera
iifverensstännna med Österrikiska växten, så alt ingen
förbindelse emellan de tvänne liufvudarterna derigenom ådagaläggas.
Om nu dessa arlbeslämmelser äro riktiga , så följer att den
i’ätta C. petrcca blir en af de växter, som finnas blott på en
ivär-zon nedom Arctiska kretsen från America allt till
Östersjön: det vill säga tvärsöfver den bredaste och mest strömande
öppning, som verldshafvet åstadkommer mot norden. Den synes
hålla sig som mest och vara bäst characteriserad på öar i denna Zon.
Att den hos oss finnes endast pa öar vid mynningen af Norrlandä
Btörsta flod, kan komma deraf, att nordiska climatet der mest tempe*
reras nästan på sätt som nämnt är under N. 670, och det äfven
deri-jenom, att Östersjöns vatten, der Bottenhafvet är som bredast, vissa tider
kommer i ett särdeles stigande mot den stora ur floden nedfallande
vattenmassan ungefär såsom i Roslagen. Således finnes den som
al-dramest utmärkt pa Bondskär i mynningen af norra utloppet och på
Lossmen; föröfrigt såsom sagt på Hemsön.
Tab. tecknad efter växten på Hemsöns norraste udde af Herr
Laestadius. a. medelmåttigt stort stånd i sin vanligasto ställning med
några redan nppspruckna skidor och vid b. tillbakarullade skal. c. blomma
sedd uppifrån och d. nedifrån. e. kronblad, litet urnupet. f.
ståndare med pistill och vid ** körtlar utmed basen. g. fröskida nedtill
afskuren och uppsprucken, så att skalens ringa kölformighet med
ryggnerv synes, h, en lika visad skida utaf stånd från de yttersta
hafs-klipporna, på hvilken intet tecken till ryggnerv å do blott kupiga
skglen linnes, i. ett örtblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
