Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASTRAGALUS alpinus,
Stjelken nedliggande. Bladen med nie par småblad,
af oval form. Blomklasarne längre än bladen, med
nedhängande blommor och ärtbaljor; de sednare utom
blomfodret på skaft uthängande, spetsade, hårige.
Linn. Fl. Srec. n. 661. ed. Wahlenb. n. 824,
Då de egentligaste Ärtväxterne (Tjock-bjertbladige,
Sarcolobce) alltid hafva ståndarne delta i två knippen såsom
bästa Diadelpbister, finnes det deremot ibland de
tunn-hjertbladige Fjär i Isväxter na en afdelning, som har
alla ståndare-strängarna hopväxta i en enda stam, Isom blir
ett slags falsk Monadelphi. Om denna hopväxning föranledes
af fröens och fruktens antydda tunnhet, kan man väl lemna
derhän; men en sådan sammanställning är åtminstone något,
som tanken kan fästa sig vid till minnets underhjelpande.
Här måste vi nu skynda att anföra det Genista hörer till
denna afdelning. Det slägtet skiljes också ganska väl med sina
tunna och långa skidor från Ononis och Anthyllis; men med
Spartium är det deremot så nära beslägtadt, att många nyare
författare fört vår Spartium scoparium till Genista, dock
slutligen bättre till Cytisus. Vi lemna med flit allt så som Linné
gifvit oss det, då nämligen icke större skäl till ändring
förekommer än som här är händelsen; och anse Genista skiljd
med öfre blomfoderläppens tydliga två-tandning och seglets
allånga form, då deremot Spartium har blott litet urnjupen
öfre blomfoderläpp och ett bredt, mycket mera ansenligt segel.
Hvad Genisternas geographiska förekommande angår
är det mycket märkvärdigt, att de växa endast uti de vestra
mot stora hafvet vända landsorterna, och denna art särskildt
är den, som allmännast förekommer uti den aldramest för Ve»
sterhafvet utsatta orten af Halland. Det är icke här nu rum
alt betrakta hvad som gör denna ort till en sådan ljung-mark ;
nog af att detta sker till den grad, att sjelfva fjärils växterna
måste antaga ljunglikt utseende och liksom denna dela
ljungens växtställe eller krypande gömma sig ibland densamma.
Slägtet Astragalus deremot såsom riktigt Diadelphiskt har
också en tjockare fröbalja, men hvars tjocklek synnerligen
nog härrör deraf, att den är på längden till hälften
tvårum-mig. Det synes som hade de hos detta slägte nästan i högre
grad än hos det föregående tunna fröen lemnat så stort rum i
fröbaljan, att den ena föreningslinien fatt tillfälle att intränga
i caviteten och skilja fröen i två rader eller åstadkomma en
ofullkomlig tvårummighet. Detta kan ske på två sätt:
antingen att den undre från frön bara föreningslinien uppstiger
såsom hos Astragalus, eller att den öfre fröbärande sömmen
nedtryckes såsom hos Phaca. Att vidare underdela dessa släg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
